Tankar kring olika dieter


Idag finns det en uppsjö av olika dieter och kosthållningar som förespråkar en mängd olika sätt att äta. Detta är även en anledning till att många lätt kan känna sig vilsna i alla kostråd och bland matvaruhyllorna. Samtidigt är ju många rätt bekväma av sig och söker sig därför till dieter med ”minsta” uppoffring, en diet där ens favoritmat gärna får inkluderas. En annan intressant aspekt av hela den här diet-djungeln är att det är så mycket fokus på dieter som ska hjälpa till vid viktnedgång, inte bara vid utan även gärna helt utan i övrig ansträngning i form av kompletterad träning. Denna "vikthets" och fokus på den yttre kroppen har ofta större betydelse än om kosten är just näringsrik.

Mat utgör en sådan viktig del i vårt liv och är dessutom förknippat med mycket känslor. Dels är mat idag förknippat med status, men vad du lägger i varukorgen avslöjar också ditt förhållande till mat. I och med alla olika dieter som finns och alla olika hälsoråd som finns, så är mat ett laddat ämne och väcker såväl provokation som meningsskiljaktigheter.

Min tanke kring dieter är att dieter är ett nytt sätt att förhålla sig till mat i ett samhälle med överflöd på mat. Men den främsta aspekt som jag vill framhålla med det här inlägget är vad mat är - eller kanske snarare blivit! Mycket av det vi idag äter är ju regelrätt ingen riktig föda, utan mycket av det vi äter och väger in i dieter är också processat, bearbetat och ibland även helt industriellt framställt.
Uppenbarligen går det att leva på en mängd olika dieter och kosthållningar, för det gör ju människor. Utfallet av dessa moderna dieter utgör dock en intressantare fråga då många av de långsiktliga hälsoaspekterna ännu inte är fastställda. Min belysning är att jag anser att det är stor skillnad på att äta naturliga råvaror mot processade. Även om naturliga råvaror kan orsaka olika matallergier eller överkänslighet, så är själva kategorin naturliga råvaror något för kroppen igenkännligt. Det är framför allt när man rör ihop naturlig mat med processad och industriellt framställd ”mat” som man spelar med sin långsiktliga hälsa. Jag läser mycket forskning och litteratur om hälsa och den allra mesta förespråkar en naturligt sammansatt kosthållning lagad från grunden. Vissa av dessa förespråkar såväl kött, fisk, fågel, ägg och mjölk som en del av en balanserad kosthållning, andra förespråkar helt vegetariskt/veganskt.
Kött, fisk, fågel och ägg är mat som förekommit i människans kosthållning länge historiskt sätt. Mjölk som människoföda är starkt förknippat med folk som levt i samhällen med boskapsdjur, varför allergi mot mjölk och laktos är oerhört vanligt över hela världen. Historiskt utvecklar människan laktosintolerans i vuxen ålder, men de människor som levde i samhällen med boskapsdjur muterades till att kunde spjälka laktos. Människan är för övrigt den enda art som konsumerar mjölk i vuxen ålder. Denna mjölk kommer dessutom från en annan art och har därför en annan sammansättning än människans bröstmjölk. Detta är skäl nog till att jag aldrig skulle vilja konsumera mjölk igen eftersom jag inte vill dricka/äta en annan arts tillväxthormoner, som i komjölkets fall är avsedda för kalvars snabba tillväxt - inte för människor!

Det största problemet med kött, fisk, fågel och ägg idag, och som motsäger många av argumenten kring att människan alltid ätit sådan föda och behöver denna ur näringssynpunkt, är att vi inte äter denna föda ur samma premisser som för. Köttet, fiskarna, fåglarna och äggen vi äter idag kommer inte sällan från förhållanden av massproduktion som skapar såväl mycket lidande för djuren, men även näringsförluster/gifter och miljöbelastning. Särskilt köttprodukterna är även oftast väldigt processade, vilket inte går att jämföra med det rena och viltfångade kött vi åt förr. Dessutom är vårt påstådda behov av animalier överdrivet, för aldrig har vi ätit så mycket animalier som vi gör idag och detta med ett utfall kopplad till ökad ohälsa. Dessutom är förhållandena och tillgången på föda i vårt västerländska samhälle annorlunda idag, och ur näringssynpunkt överlever såväl vegetarianer som veganer på sin kosthållning - utan brister - bara man är uppmärksam på hur och vad man äter.

Min avsikt med det här inlägget är inte att propagera för vegetarianism eller veganism, men jag vill ändå understryka en nyanserad bild av kost och dieter. Det råder en sådan överdriven rädsla för just vegetarisk och vegansk kosthållning, som att även dessa vore ett modern påfund av nya ohållbara ”dieter”. Jag skulle ändå vilja belysa veganism som en kosthållning som tar hänsyn till sin samtid. Sedan kan man alltid diskutera olika inriktningar av veganism, där tyvärr ”skräpveganismen” är den som oftast belyses och den som också oftast orsakar eventuella brister, etc.
Min slutsummering får nog ändå bli, att oavsett kosthållning eller dieter så tror jag att det viktigaste ur hälsosynpunkt är att äta rena råvaror och att själv laga sin mat från grunden. Det värsta man kan äta är egentligen allt som människan själv skapat som ”föda”. Om man undviker för processad mat, raffinerade råvaror, E-nummer och andra tillsatser, industriella fetter, etc., så skonar man sin kropp från de värsta hälsobovarna och har så sätt en mer hållbar och hälsosam kosthållning än vad alla ”dieter” där ute lovar.
 
 

Superfoods

 
Superfoods är ett område som verkligen väckt mitt intresse den senaste tiden. Det existerar ju någon form av trendvåg med superfoods nu, varför det också blivit allt mer tillgängligt. Förr såg jag mycket på den "ideala" kosthållningen (enligt och för mig) som en sammansättning av ekologisk, i huvudsak oprocessad och egentillagad vegansk mat. Detta är en sammansättning jag fortfarande står fast vid, men med nyvunna och fördjupade kunskaper har jag insett att även denna kosthållning kan behöva komplement av näring för att man ska få i sig alla näringsämnen man behöver. Detta är inget unikt för veganer, utan även "allätare" hade kunnat må bra av extra näring.
 
Det är så många faktorer som väger in i vårt ökade näringsbehov. Dels har matproduktionen förändrats med bekostnad på näring. Detta genom urlakade mineralfattiga odlingsjordar, hårt bekämpade och ibland också genmanipulerade grödor, långa transporter som kräver "fräscha" råvaror som inte fått mogna klart innan de fraktas iväg, etc. Lägg då till dagens snabba livsstil, där kroppen går på högvarv och stressas av såväl yttre som inre faktorer, och gärna med en daglig dos stimulantia som kaffe som "piggar upp" (läs: aktiverar kroppens stresshormoner), tillsammans med näringsfattig processad mat. Det finns många näringsforskare som menar på att vi är allt fler som lever med näringsbrist och obalanser i kroppen, vilket resulterar i både fysiskt och psykisk ohälsa. Man behöver inte nödvändigtvis må dåligt i nuet, utan näringsbrister här och nu kan även långsiktligt orsaka ohälsa.
 
När jag var under mycket emotionell stress förra året och stresshormonerna sprutade ur min kropp, så försökte jag finna biologiska förklaringar på min kropps reaktion istället för att helt och hållet anförtro mig sjukvårdens huvudsakliga hjälp: genom utskrivandet av symptomdämpande mediciner. Jag var nämligen tillräckligt insatt i det faktum att kroppen är väldigt komplex och ingen maskin. Jag tog via sjukvården prover på olika värden för att se så att jag inte led brist på några näringsämnen. Jag hade inga brister, trots det kände jag mig inte bra alls. Redan här visas prov på vårdens bristande kunskaper inom nutrition, då inga brister på kanske två-tre provtagningar av näringsämnen "friskförklarade" mig som patient trots alla mina symptom. Kroppen behöver givetvis en mängd fler näringsämnen än två-tre stycken, och detta i form av olika mineraler, vitaminer och olika fytonäringsämne, med flera näringsämnen, för att fungera optimalt. Det finns mycket forskning där man kan påvisa sambandet mellan brister och olika sjukdomstillstånd. Äter man då en hälsosamt sammansatt vegankost (som jag ändå vill påstå att jag gjorde), så spelar det ingen roll när kroppen utsätts för sådan kraftig emotionell stress att kroppen genom högvarv tömmer depåerna av viktiga näringsämnen.
Efter egen efterforskning slutade jag att dricka kaffe, som varit en "guilty pleasure" i min annars hälsosamma kosthållning. Detta eftersom jag märke att jag kände mig ännu mer uppstressad efter att druckit kaffe. Jag berättade detta för läkaren som undersökte mig, men hon menade på att kaffet nog inte var någon fara. Men efter att jag slutade dricka kaffe mådde jag allt bättre, t ex minskade mina dåvarande hjärtrus och ångestkänslor. Enligt egna efterforskningar insåg jag vilket kraftfullt stimulantia kaffe är, något många inte är särskilt medvetna om. Kaffe innehåller sådana stora mängder koffein att man förutom stressrelaterade symtom kan få utmattade binjurar. När kroppen är stressad behöver den mer av vissa näringsämnen. Magnesium, zink, C-, och B-vitaminer är exempel på viktiga näringsämnen. Om kroppen då förbrukar mer än vad den får av dessa näringsämnen uppstår till slut brister och bristsymptom.
Exempel på sådana symptom är: sömnproblem, muskelspänningar, ångest, hjärtklappning, irritabilitet, blodsockerobalans, tinnitus, svettningar, trötthet, depression, slemhinneproblem, huvudvärk, hudförändringar, håravfall, anorexi, impotens, nedsatt fertilitet, PMS och sämre immunförsvar. Jag led av flera av dessa symptom!
 
Allt eftersom har mina vidare efterforskningar om näringsämnen lett mig in på superfoods. För många kanske det låter för bra för att vara sant och som ännu en "hälsofluga", men när man läser på så inser man att det inte är så märkvärdigt med dessa så kallade superfoods. Grejen med superfoods är att det är naturliga råvaror i form av naturliga växtligheter. Det kan röra sig om frukter, bär, alger, gräs, svampar, örter, m.m., som ofta frystorkats till pulver eller dylikt, som man sedan kan berika sin mat med. Superfoods är alltså råvaror som ätits och ibland även nyttjats medicinalt i årtusenden. Det i sådana fall märkvärdiga med superfoods är att de är ovanligt näringstäta och därför fungerar som näringskomplement. Detta utan att man behöver ta syntetiska tillskott som enligt mig och många andra är både farligare att ta och med större risk för överskott och biverkningar i och med att de är framtagna i isolerad form - utan naturligt förekommande hjälpämnen.
Jag har börjat berika min dagliga kosthållning med superfoods och känner mig faktiskt bättre. Men kroppens återhämtning kan ta tid, och man bör därför inte förvänta sig under på bara någon månad. Man får dessutom inte glömma att hälsa verkar holistiskt där flera faktorer spelar in i välbefinnandet; allt från kosthållning, livsstil och miljö.  
 
Vissa superfoods rekommenderas att tas i kurer, andra anses ofarliga att äta dagligen. De rekommenderade doserna kan även skilja sig beroende på terapeutiskt verkan. Följer man de angivna doserna och inte häller i sig en hel påse med något frystorkat pulver, så skulle jag nog faktiskt våga påstå att det snarare är farligare att ta syntetiska tillskott. Det kan dock vara bra att läsa på om det superfood man är nyfiken på utifrån ens behov (OBS: se efter ekologiskt odlade superfoods!), samt eftersom vissa superfoods avrådes kombineras med vissa mediciner och vid vissa allergier, osv. Alltså krävs samma försiktighet som vid nyttjandet av mediciner - bara det att mediciner är ett mycket nyare påfund än råvarorna bakom så kallade superfoods som därmed nyttjats långt mycket längre än många av dagens mediciner!
 
 

Olivtvål och Klockargårdens ekologiska olivtvål "Milda Oliva"

 
Sedan en tid tillbaka har jag gått över till att använda olivtvål som hand- och duschtvål liksom senare även som shampoo. Ett kort tag använde jag en blandning av tvättnötter och indiska örter istället för ekologiskt rinnande shampoo och balsam från Bentley Organic, men då jag blev varse om att man kan använda olivtvål även till att tvätta håret, vilket jag testade och visade sig fungera fenomenalt bra (i alla fall på mitt hår), så har även tvättnöttsblandningen blivit överflödig. Numera använder jag olivtvål såväl som kropps- som hårrengörare, något som förutom magring av badrumshyllan även blivit en ekonomisk besparing då tvålen kostar ca 50-70 kr men som jag använder som handtvål, duschtvål och shampoo (använder ej längre balsam)! En annan uppskattad bonus är att mina arbetsrelaterade handeksem helt läkt ut sedan jag började använda olivtvål! Något annat jag är nyfiken på är att testa tvätta kläder med olivtvål, vilket jag läst mycket om.
 
Den olivtvål som fallit mig mest i smaken är den svenska handtillverkade olivtvålen "Milda Oliva" från Klockargårdens, som är ren olivtvål som består enbart av ekologisk och kallpressad försåpad olivolja. Denna olivtvål är även överfettad (att det finns oljor kvar i tvålen) så att den återfuktar huden. En överfettat olivtvål är därför mycket mjuk och vårdande för huden och behåller olivoljans vårdande egenskaper.
Jag har läst på mycket om olivtvål och förstått att en äkta och bra olivtvål inte ska behöva bestå av mer än försåpad olivolja. Försåpningen sker med hjälp av lut som tex sodium hydroxid för att förvandla oljor till tvål, men är detta riktigt gjort ska dessa annars starkt frätande ämnen inte finnas kvar i den slutliga tvålen. Det är som Jenny Jahn (grundare av märket Green Love) förklarar: ".. Det finns inga tvålar utan någon form av förtvålning av dessa ämnen (de listas inte alltid). Alternativet är att ha starkare tensider istället.."
En riktigt gjord olivtvål är en ren och snäll naturprodukt och ska inte behöva konserveringsmedel eller andra kemiska tillsatser, dessa tillsatser är enbart en indikation på en dåligt gjord olivtvål. Om olivtvålen innehåller för mycket lut i förhållande till olivolja kommer tvålen att bli för alkalisk och kan då den verka frätande och uttorkade på huden. I förhållande till konventionell tvål, men även många andra "gröna" och naturliga alternativ, så står sig olivtvål starkt vad gäller renhet, miljövänlighet och nyttjandet av råvaror!
 
Förutom att olivolja är en högst ren naturprodukt så är olivtvålar ett bra alternativ till tvålar med palmolja som annars kräver regnskogsskövling. I Indonesien, Malaysia och på Sumatra skövlas regnskog för att ge plats för odlingar av palmolja. Oljan säljs som vegetabiliskt fett i Sverige och finns i allt från margarin och grillolja till rengöringsmedel och tvättmedel samt som vanlig ingrediens i fast tvål. En del tvålar marknadsförs som olivtvål trots att de mest består av palmolja och är doftsatta med olivarom, så ett tips är att verkligen kolla innehållsförteckningen! En annan bra miljöaspekt med fasta olivtvålar är att de oftast inte har någon förpackning mer än en pappersremsa eller på sin höjd en liten papperskartong. Alltså inte en massa plastpumpar eller dylikt. Klockargårdens olivtvål har bara en pappersremsa som "förpackning" och därmed spars det på en massa onödig och resurskrävande förpackning. Olivtvål är inte bara en mild och effektiv multiprodukt utan även ett miljövänligt och något bortglömt alternativ som stått sig i årtusenden - för olivtvålar är inget nytt påfund!
 
TIPS: läs mitt tidigare inlägg om olivtvål här. I vissa hälsokostbutiker kan du hitta rena olivtvålar eller såkallade aleppotvålar (syriansk olivtvål - ofta med lagerblad tillsatt - som tillverkas enligt en uråldrig tradition). Läs innehållsförteckningen noga bara!
 
 
Ingredienser:förtvålad ekologisk virgin olivolja
Pris: ca 50-70 kr
Köpställe: www.ekomedveten.se (googla för fler köpställen!)
Hemsida: www.klockargardens.se
 

Konserveringsmedel i mat och hudvård

Tumblr_m70ia04kqd1qi23vmo1_500_large
 
När diskussionen kring konserveringsmedel kommer upp är det många som hävdar att konserveringsmedel är en nödvändighet. Är man inte mer insatt i produktionen av och innehållet i mat och hudvård är det lätt att köpa detta resonemang och att man fortsätter konsumera som "vanligt". Vad gäller konserveringsmedel handlar det ju om att mat och hudvårdsartiklar inte ska bli dåliga och att de ska ha lång hållbarhet. Logiskt nog är det ju en självklarhet att mat och hudvård med tiden blir gammalt, men är det verkligen en nödvändighet att lagra mat och hudvård i åratal? Vem vinner egentligen på detta?
 
Främst är det ju tillverkarna själva som vinner på att nyttja konserveringsmedel för att hålla uppe sin omsättning genom massproduktion av långlivade stapelvaror. Vad vi konsumenter främst vinner på detta är att vi kan fylla våra skafferier och badrumshyllor med mångt fler produkter än vad vi i slutändan hinner nyttja innan det långt framsatta bäst före-datumet. För om man nyttjar rena råvaror av mat och hygienartiklar inom en rimlig hållbarhetstid så uppstår inga risker för härskning, mögelangrepp, etc.
Jag har med tiden allt mer fått upp ögonen för hållbarhetsgivande ämnen som konserveringsmedel och detta har fått mig att tänka till kring min egen konsumtion. Hur många skönhetsprodukter behöver jag egentligen? Har jag ett motiverat behov av att köpa produkter med kemiska konserveringsmedel i form av kryptiska E-nummer jag liksom många andra konsumenter knappt förstår, eller kan jag på något sätt kringgå detta för att båda handla mer medvetet men också för att undvika tillsatser i massproducerad mat och hudvård?! För i slutändan, vad vet vi egentligen om kosekvenserna med nyttjandet av konserveringsmedel?
 
Ämnesgruppen parabener, som har varit mycket i ropet de senaste åren, har nu under några årtionden använts som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter, men även i livsmedel (till exempel tillsatserna E214 och E218) och i läkemedel. Trots utredningar som bland annat påvisat att parabener kan ha en störande påverkan på kroppens hormonella system, så är alla parabener idag fortfarande tillåtna att använda i Sverige. Brittiska studier har till exempel påvisat att konserveringsmedlet natriumbenzoat förvärrar hyperaktivitet och ADHD hos barn. Natriumnitrit, med E-nummer E250, har i vissa undersökningar visat sig vara cancerframkallande. E250 finns bland annat i charkvaror, som korv och skinka, leverpastej, m.m. Man bör därför äta så lite charkuterier som möjligt eftersom cancerrisken är dosberoende. De finns även de som hävdar att alla dessa tillsatser, som färgämnen och aromer och konserveringsmedel, förstör antioxidanter, vitaminer och fettsyror i maten vilket indirekt påverkar hälsan negativt genom framför allt förlorad näring.
De försiktighetsåtgärder man kan ta till ligger alltså på en själv av hur och vad man väljer att konsumera. De risker som finns med konserveringsmedel är dessutom inte unika, utan de finns ett tusentals tillsater i form av kemikalier i såväl matvaror, hudvård och kosmetika, m.m., som fortfarande används under experimentella förhållanden i och med att de är såpass nya och dessutom kan reagera toxiskt med andra ämnen genom såkallad coctaileffekt. Konserveringsmedlens främsta uppgift är dessutom att hämma tillväxten av oönskade organismer. Därför har de också miljöeffekter när de sedan hamnar i naturen. Då de finns så ofantligt många ämnen som kan reagera på olika sätt och med varandra är nästan alla kombinationer av olika tillsatser ett experimentellt risktagande med potentiella risker för såväl hälsan, djur och natur.
 
 
Tips på att konsumera mer hållbart genom att undvika konserveringsmedel - och andra tillsatser
- Titta på tillverkningsdatum och hållbarhet innan du köper maten och välj KRAV-märkt och ekologiskt i så stor utsträckning du kan.
- Planera dina matköp veckovis och köp rena råvaror och laga din egen mat från grunden. Det kan låta tidskrävande, men förutom att du då faktiskt ger din kropp riktigt och näringsrik mat, så spar du mycket pengar genom matlådor i form av storkok och planerade köp som resulterar i ett faktiskt nyttjande och inte potentiellt nyttjande i form av lagrande.
- Köp inte fler hudvårds- och hygienartiklar än vad du nyttjar. Behöver du verkligen tre shampoon, fyra ansiktskrämer, sju läppstift? Eller för den delen 17 konservburkar?! Köper du inte fler artiklar än vad du hinner att nyttja så använder du också upp produkterna innan de riskerar att bli dåliga.
- Köp inte vattenbaserade produkter (läs nedan). Se efter rena naturliga produkter utan onödiga tillsatser, om produkterna är rätt tillverkade är kemiska konserveringsmedel och andra tillsatser inte nödvändiga. Om konservering är nödvändigt kan man nyttjat bland annat naturliga antioxidanter i form av E-vitamin, örter och vissa eteriska oljor. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar behöver vax och fett sällan konserveras. Många eteriska oljor är svamp- och bakteriedödande vilket man kan ta med i beräkningen av konserveringsmedel. Det vi köper är ofta i formen vattenemulsioner som innehåller massor av vatten som fort blir dåligt och därför måste konserveras. Utan vatten kan bakterier inte leva, och därmed fördärvas inte hygienartiklarna eller matvarorna.
- Även val av produktförpackning kan spela roll för hållbarheten. Vad gäller hygienartiklar är glas bäst. Glas släpper inte igenom annat än ljus, och mörkt glas gör inte ens det. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar är även pumpflaskor mest hygieniskt då de aldrig öppnas och kommer i kontakt med fingrarna. Det är också bättre att förpacka i många småburkar istället för på en jätteburk som varar länge.
 
 
TIPS: läs mer om konserveringsmedel här.
 
 

Renée Voltaire - Superfood Mix Chocolate Love

 
I min nyfikenhet på maca kom jag på att Renée Voltaire har färdiga superfood-mixar. Jag har sedan tidigare smoothiemixen med hampaprotein, vetegräs, spirulina och açai (läs blogginlägg om den här). Men dessa färdiga mixar finns i fler varianter, bland annat mixen "Superfood Mix Chocolate Love", som innehåller ekologisk rå kakao, ekologisk maca och ekologiska jordgubbar. Det låter som en väldigt god mix och som tips för användningsområden är till yoghurten, smoothies, desserter och bars. Jag funderar på att se om jag inte kan hitta och köpa denna mix när jag ändå är i stan i morgon.
 
Rå kakao är ännu rikare på antioxidanter än bearbetad kakao. Kakao sägs dessutom innehålla tre gånger så mycket antioxidanter som grönt te och dubbelt så mycket som rödvin. Kakao ger skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar och sägs även motverka depression, detta genom att kakao förhindrar nedbrytningen av kroppens egen aminosyra fenyletylamin (samma ämne som bildas när vi blir förälskade). Maca är då en peruansk rot som ger kraft och energi och sägs stärka alla kroppens organ genom att bland annat verka hormonbalanserande, immunstärkande, m.m. Maca innehåller även 55 olika näringsämnen och är bland annat rik på B-,C-, och E-vitaminer, järn och kalicum. Jordgubbar innehåller rikligt av C-vitamin, antioxidanter, folat och flera andra näringsämnen. C-vitamin är en viktig antioxidant och stimulerar kroppens upptag av järn, vilket är särskilt bra för bland annat veganer och kvinnor - som jag. Folsyra är viktigt för bland annat celldelningen.
 
TIPS: spana gärna in de övriga superfood-mixarna från Renée Voltaire om du är nyfiken på superfood men vill ha färdiga blandningar.
 
 
Ingredienser: raw kakao*, jordgubbar*, maca*
* Ekologisk ingrediens (kan innehålla spår av gluten och nötter)
Pris: 149 kr
Köpställe: www.reneevoltaire.se (googla för fler köpställen!)
Hemsida: www.reneevoltaire.se
 
 
 

Superfood - Maca

Ett såkallat superfood (mycket näringstät livsmedel) jag blivit allt mer nyfiken på är maca. Maca är en rotfrukt som växer i Anderna i Peru. Rotfrukten har nyttjats som energigivande livsmedel i århundranden av urinvånarna. De senare indianerna i Peru använde - förutom för att öka energinivån - maca till att stärka den mentala hälsan och balansera hormonerna i kroppen. Maca innehåller även ämnen som ökar uthålligheten och muskeluppbyggnaden och används idag därför ofta i samband med träning.
 
Områden där maca traditionellt använts är för att förbättra styrka, uthållighet, energi, motverka näringsbrist (maca är rikt på många vitaminer, aminosyror och mineraler, särskilt kalcium och magnesium), benskörhet, balansera hormoner, minska PMS och mensvärk, förbättra sexuallusten och vid fertilitetsproblem - varför maca ibland kallas för "peruiansk viagra". 
Maca säga även vara bra vid depression och/eller kronisk trötthet. Maca klassas även som en såkallad adaptogen, vilket är en ört eller växt som stärker kroppens förmåga att hantera påfrestningar och stress.
Maca innehåller över 55 olika näringsämnen och har ett brett spektrum av vitaminer, mineraler, aminosyror, lipider, karotenoider, polyfenoler och alkaloider. Med andra ord är macas användningsområden brett, immunstärkade och bra för såväl kvinnor som män.
 
Smakmässigt påminner maca om pepparrot och palsternacka med en jordig och lite nötig smak. Vanligtvis återfinns maca som pulver och nyttjas mycket inom raw food i smoothies, juicer, energibollar, andra raw food-godsaker, m.m. Jag har själv aldrig smakat på maca och kan därför inte uttala mig om hur mycket det smakar. Dock används ofta pulviserade superfoods snarare som näringsberikning än som smaksättning. Maca ska ge en kick och lite sting till dryck.
Då maca sägs ha energigivande egenskaper bör man inte överkonsumera det eller inta det för sent på dagen då man annars kan riskera sömnlöshet. Det tipsas ibland om att man kan dricka maca istället för kaffe för att få den uppiggande effekten. Utöver den uppiggande verkan är maca ett tämligen säkert superfood utan några kända biverkningar eller toxicitet. Överskrider man inte den rekommenderade dosen ska maca var säkert att konsumera.
 
TIPS: om du vill köpa maca så se efter raw och ekologisk maca.
 
 
Ingredienser: ekologisk* och raw macapulver
*ekologiskt certifierad enligt EU:s förordning
Pris: 199 kr (för 200 gram)
Köpställe: www.superfruitstore.com (googla för fler köpställen!)
 
 
 

Dokumentären "Food Matters" - nutrition kontra konventionell medicin

 
Jag har nu sett den kontroversiella hälso-dokumentären ”Food Matters” som tar upp ämnet nutrition kontra konventionell medicin. Den innehåller mycket intressant och tänkvärd fakta om nutritionens betydelse för hälsan och sjukdomars uppkomst, något jag dock redan är mycket medveten om men som jag vet att alla inte är lika medvetna om. En annan mycket intressant aspekt av dokumentären är belysningen av hur framgångsrik nutritionsforskning hålls undanskymd till förmån för medicinsk forskning, och hur många egentligen ogrundade myter det finns kring vitamin- och mineraltillskott i jämförelse med konstaterade kända biverkning av mediciner.

I den konventionella medicinska läkarutbildningen får man en gedigen kunskap om kroppen med fokus på det sjuka - hur man ska tolka och behandla symtom genom medicinsk behandling. Denna behandling är ofta enkelriktat och sker inte sällan i form av att läkare skriver ut syntetiska kemikalier pressade till små vita piller. Detta gäller i behandling för alltifrån milda depressioner till värk som mer allvarliga åkommor. En – enligt mig – intressant aspekt av den konventionella sjukvården är hur stor fokus det är på just mediciner och att ”behandla” symtom genom att snarare dämpa olika besvär och krämpor än att ur holistisk syn se till hela människan och behandla ohälsa ur ett helhetsperspektiv. Jag upplever en stor brist i att läkare inte har större kunskap i nutrition än vad de har då nutrition trots allt är källan till liv. Det är grundläggande biologisk fakta att organismer hålls aktiva genom någon form av ämnesomsättning – det är liv!

Kunskapen om att cellerna är livets- och kroppens byggstenar är självklar, men att då inte ta hänsyn till nutrition – vad vi äter och därmed cellernas ämnesomsättning – är för mig ytterst besynnerligt. Med den kunskap i nutrition jag har är det för mig en självklarhet att kosten har en mycket stor betydelse för vår hälsa. Jag förstår att om jag äter ohälsosamt och näringsfattigt så är det på bekostnad på cellernas aktivitet. Ju mer näringsfattigt och ohälsosamt jag lever desto mer hämmar och stör jag cellerna i min kropps ämnesomsättning – något som påverkar hela kroppen negativt. Det är allmänt vedertaget att sjukdomar grundar sig i obalanser i kroppen och cellernas aktivitet som på något sätt blivit störd. Denna obalans eller störning kan grunda sig i att t ex cellernas syresättning begränsas till att cellerna inte hinner ta hand om alla avfallämnen eller att en mutation i celldelningen skapas. Jag är inte utbildad nutrionist, men med den grundläggande kunskap jag har förstår även jag sambandet. Problemet kan alltså inte vara att läkare är dumma utan det handlar givetvis om att ingen tjänar lika stora pengar på att människor är friska i jämförelse med om de är sjuka. Läkemedelsindustrin omfattar multum och de sponsrar mycket utbildning, forskning, m.m., som sedan blir underlag till läkares utbildning och yrkesmässiga kunskap.

När nutritionsinriktad forskning inte uppmuntras eller stöds ekonomiskt är det också svårt att bedriva sådan forskning. Dokumentären tar upp flera intressanta och framgångsrika nutritionsinriktade forskningsprojekt som viftas bort som flum och gömts undan från offentligheten. Varför kan man ju fråga sig. Är inte en nyanserad och dessutom högst grundläggande forskning av näringsämnen som människan är beroende av för att fungera fullgott att föredra, än att experimentera med syntetiska och kemiska substanser i form av medicin?
Med en rent medicinsk och sjukdomsinriktad behandling är det kanske inte så konstigt att det finns så många människor som behandlas livet ut med mediciner för sjukdomar orsakade av bristfällig livsstil och kost. Många av dessa sjukdomstillstånd skulle egentligen kunna behandlas genom kost- och livsstilsomläggning genom upplysning och stöttning av nutritions- och friskvårdsutbildade. Jag förstår att det inte är lätt för alla människor att lägga om sina kostvanor och sin livsstil, men med kunskapen om att man kanske kan bli frisk och medicinfri tror jag att många fler skulle ta chansen bara de fick den stöttning och expertishjälp de behöver. Det är synd att sjukvården ska vara så sjukdomsinriktad, egentligen skulle det ju hetat ”friskvård” där man också bedriver en holistisk friskvårdsinriktad verksamhet.

Jag vill klargöra att jag inte har en tro om att det är helt riskfritt att behandla med vitaminer, mineraler, örter, m.m., utan jag tror på att våra celler har ett gränsvärde för hur mycket substanser de kan hantera vare sig de är livsnödvändiga naturliga substanser i form av olika näringsämnen eller konstgjorda läkemedel. Men lider man av kroppsliga obalanser till följd av vitamin- och mineralbrist –vilket idag är mer regel än undantag – tror jag absolut på att dessa kan vara nödvändiga att tillföra kroppen i större mängd för att återskapa balans. Detta känns för mig ur ett biologiskt perspektiv mer rimlig än att människan leker gud genom att hitta på egna syntetiska substanser som inte på något sätt återfinns i människans biologi. Det känns lite grann som effekterna av att tillföra kroppen processad mat, tanken om att skapa någon form av tillfredställelse finns där och det kanske också är resultatet och känslan för stunden, men den långsiktliga effekten är förödande eftersom kroppen inte får den ”äkta” varan. Det finns givetvis många beundransvärda och viktiga framsteg inom medicin, inte minst inom den kirurgiska, men den rent medicinska i form av ”quick fixes” som tabletter och övriga symptomdämpande mediciner känns fortfarande väldigt experimentellt och risktagande mot att jobba med människan ur ett holistiskt perspektiv och grundläggande biologiska behov – som livsbringande nutrition. Detta är min syn på ämnet och jag tycker absolut att denna dokumentär är sevärd för att få en nyanserad bild av konventionell medicin.
 

Livet, motgångar och återhämtning i naturen

Tumblr_m93e13rnpi1rwkqgdo1_500_large
 
Det senaste året har för mig på många sätt varit omvälvande. Omvälvande av orsaker som jag tror att alla människor någon gång under sitt liv kommer att uppleva. Dels är det biten av att ”finna sig själv” och sina egna värderingar, att stanna upp och lyssna inåt. Frågor som vad som är ens egna värderingar och vilka som man oreflekterat tagit upp av omgivningen, tror jag för alla är viktiga att beakta för att skapa sig ett liv utifrån sig själv och sitt hjärta. Dagarna och åren går obemärkt förbi och ju äldre man blir, desto mer erfarenhet och invanda rutiner samlar man på sig för att dagarna plötsligt ska kännas som en fingerknäppning. Varför barn upplever dagarna längre och är mer i nuet är för att de fortfarande upptäcker världen och har en ostillad nyfikenhet. När vi växer upp får vi lära oss att stilla och behärska våra känsloyttringar och istället formas vi till samlade och uthålliga människor för att platsa i det moderna och stressiga samhället.
 
Tills för ett år sedan, trots att jag tidigare haft mycket egna och självständiga reflektioner, så var det som att dagarna bara rullade förbi. Jag hade liksom många andra skapat mig invanda rutiner, utan anledning ofta igenomstressade, med tankarna ständigt framåt. Vad jag skulle göra härnäst och i morgon, nästa vecka, och ”livsavgörande” beslut som studieval som ska resultera i ett visst yrke med yrket en genomsyrande vardag, fanns alltid där. Samtidigt gjorde jag gärna flera saker samtidigt, något som också stressar sinnet utan att man själv tänker på det. Jag har ofta fått höra att jag är snabb i mina gester och rörelser. På ett tidigare arbete kallade en arbetskamrat mig för ”vesslan” för att jag var så effektiv och snabb, egenskaper som efterfrågas i arbetslivet tillsammans med stresstålighet. Därför kanske man tänker på det som något positivt, när vad man egentligen gör är att man håller kroppen på högvarv. Är man då dessutom stressad i tankarna så tolkar kroppen de snabba gesterna och rörelserna situationen som ett hot, och risken för att köra slut på sig själv är överhängande.

Då för ett år sedan drabbades jag först av kronisk yrsel som höll i sig i tre månader. Jag förstod för första gången vad mina 70-plusare till vårdtagare faktiskt upplever när de klagar på yrsel. Anledningen till min yrsel är osäker på grund av bristande och långdragen utredning från vården, men troligtvis grundande den sig i något fel på öronen och balansnerven. När man mår kroniskt dåligt i tre månader kretsar tankarna kring inte så mycket annat än just lidandet, hur yr och dåligt man mår till följd av yrseln och hur hela tillvaron blir begränsad. Det kändes lite grann som att livet sattes på paus i tre månader för det enda jag kände var yrsel och det enda mina tankar kretsande kring var hur yr jag kände mig. Mitt i detta valde jag ändå att hoppa på kurser för att kunna bygga upp en grund till vidareutbildning på högskolan, eftersom jag redan kände mig stressad av att jag inte ”tagit tag i mitt liv” utan gick på invanda rutiner. Ett förhastat val jag dock rätt snabbt insåg var ohållbart.
 
Det största misstaget jag gjorde var att jag helt enkelt inte lyssnade på min kropp. När jag dessutom, redan i min studie- och ”jag måste ta tag i mitt liv”-ångest, fick veta att mina föräldrar skulle skilja sig och kanske sälja vårt hus, mitt barndomshem på landet som jag bott i hela mitt liv och som dessutom fortfarande var mitt hem i och med otrygg timanställning och oregelbunden inkomst, så föll hela min tillvaro. Jag förstod inte då men förstår idag, att jag redan då var på gränsen till någon form av utbrändhet eller emotionell utmattning.
I den yrsel jag samtidigt hade försökte jag bearbeta den smärta jag kände genom djup reflektion. Jag har nämligen alltid varit sådan att jag vill har svar på ”varför” och bryter gärna ner saker till sina beståndsdelar för att sedan pussla ihop de igen till någon – för mig – relevant helhet. Med detta följde flera månader av såväl psykiskt som fysiskt lidande. Psykiskt genom att jag kände mig utmattad, nedstämd, orolig och labil och fysiskt genom att jag fick utslag, svullnader, klåda, hjärtrus, andnöd, m.m.
Det blev heller inte bättre av att jag runt jultid (en högtid som jag tycker så mycket om) fick veta att min något äldre moster, som varit som en mormor för mig, varit cancersjuk (vilket de undanhållit för mig) och där och då nyligen överlevt en hjärtinfrakt och därför inte kunde tillbringa julen med oss – ”oss” som numera var en nysplittrad familj. Vi firade en minijul på tumanhand med moster hemma hos henne två dagar före jul. Hon var lila om läpparna och fingrarna och jag tänkte att det nog inte var långt kvar. Knappt två månader efter fann en väninna och granne till vår ensamstående moster henne död i sin lägenhet. Något som såklart rev upp ännu mer.
 
Det var första gången jag i vuxen och medveten ålder fick uppleva att en sådan nära anhörig dött. Har man själv inte upplevt det är det nog svårt att föreställa sig den chock man känner. Ändå var jag ihärdig och fortsatte jobba på - i en mycket psykisk- och fysisk stressig arbetsmiljö med gamla, sjuka och ibland även döende människor - och sökte samtidigt jobb. I längden blev detta såklart för mycket och kroppen sa stopp genom ökade andningsbesvär och hjärtrus som tillslut resulterade i en avbruten arbetsdag och in på vårdcentralen för en mängd provtagningar samt EKG-tagning. Det var förstås inget livshotande jag råkat ut för utan det var helt enkelt bara min mycket smarta kropp som sa STOPP. För våra kroppar är smarta – på många sätt.
 
Sedan denna insikt har jag lärt mig att kroppen och sinnet är mer förankrande än vad man tror och jag har omvärderat mycket i mitt liv. Jag lever mer för dagen, även om man inte helt kan blunda för framtiden om man inte vill utvecklas och på något sätt forma det liv man vill leva. Med jag avsätter mindre tid för tidslukande aktiviteter som att sitta vid datorn, se på TV och dylikt. Jag stänger även oftare av radion i bilen och kör istället i tystanden och blickar ut över ängar och blå himmel och fascineras över hur vacker naturen är. Jag avsätter mer ensamtid då jag faktiskt ger utrymme för tyst reflektion i form av att bara vara, utan att nödvändigtvis samtidigt aktivera mig. Jag är mer ute i naturen och tycker det är fascinerande att se hur växterna i trädgården blommar, och invänta bärbuskarnas och fruktträdens mogna bär och frukter som man kan plocka och äta direkt på plats när de fått mogna klart till fullo.
 
Detta ”att-vara-i-nuet” med naturen har öppnat upp mina ögon för hur läkande naturen är och hur naturen och stillheten faktiskt kan vara en källa för återhämtning. Igår kväll såg jag en mycket intressant dokumentär från BBC om hur växternas framkomst varit en förutsättning för livet på jorden, hur de bland annat skapade vår syrerika atmosfär så att vi kan leva. Det är lätt att glömma att vi människor lever i symbios med naturen och att den ger oss förutsättningar för liv. Därför är kanske ändå inte så förvånande att även medicinsk forskning visar på att naturen verkar läkande och avstressande på människor. Att naturen kan hjälpa till vid stresshantering, smärtlindring, krisbearbetning och mental återhämtning får alltså även stöd av vetenskapen.

 

Hälsa - vad är det?

 

Vad är hälsa? För mig är hälsa holistiskt, en indikation på att kroppen och sinnet är i balans. Kroppslig balans ger goda förutsättningar för psykisk balans, samtidigt som psykisk obalans kan göra den självupplevda hälsan begränsad. Detta är erfarenheter som är både självupplevda och som jag har med mig från att ha jobbat inom vården i möte med såväl psykiskt som fysiskt sjuka människor.

Ren biologiskt är den främsta förutsättningen för liv tillförseln av syre, vatten och föda. Därför utgör kosten en viktig del i hälsan, eftersom den livsbringande kosten utgör en mängd olika råvaror bestående av en mängd olika näringsämnen. Man kan säga att födan och de olika råvaror och dess ämnen vi äter fungerar som meddelanden i våra kroppar. Meddelanden för att kroppens kemiska processer ska hållas intakta. Utan föda och vatten bryts kroppen ned och det blir oreda i systemet. Allt från cellerna – livets och kroppens byggstenar – till vårt hormon- och nervsystem samt huden påverkas av den mat vi äter. Såväl brist som överskott på diverse näringsämnen kan ge symtom på ohälsa, samtidigt som okända kemiska ämnen (som vi även får i oss via den processsade maten) kan skapa förvirring i kroppen. Med detta kan allt från det yttre till det inre välmående påverkas. Med underskott eller överskott av näringsämnen kan hormonell obalans och störningar i nervsystemet genereras, och såväl kroppen som psyket samt hud, hår och naglar kan få symtom som signaler på ohälsa. Med olika födoämnen kan man antingen trigga ohälsa eller balansera/stärka kroppen ända ner på cellnivå samt påverka hur vårt hormon- och nervsystem fungerar. Därför tycker jag det är så oerhört intressant med kost – att man så att säga själv har en ”pjäs i spelet”.

En annan betydande aspekt för vår hälsa är vår livsstil. Med allt ifrån motion och sömn till med vad vi konsumerar och utsätter oss för, som tobaks- och alkoholvanor, diverse preparat, mediciner, kroppsprodukter, kemikalier, avgaser, m.m. Vissa saker, som avgaser och vissa ämnen i vår miljö, är svåra att undvika. Däremot kan man bygga upp ett starkt inre skydd genom att ta hand om sin kropp med hälsosam kost, undvika tobak, för mycket alkohol, diverse kemikalier och gifter, m.m. Många av de ”laster” och behov vi har skapar vi trots allt själva, och i många fall utan att ens reflektera över hur de inte bara är skadliga för oss själva utan även vår omgivning - andra människor, djur och natur.
För mig handlar hälsa inte nödvändigtvis om att leva ett långt, långt liv, även om jag såklart skulle vilja få leva mitt liv till fullo - och då gärna frisk - utan det många nog inte tänker på är att hälsosamt leverne inte bara betalar sig på äldre dagar utan också i nuet. Huvudvärk, trötthet och värk är vanliga symtom som alla individer från i barndomen-tonåren-ålderdomen avtrubbat går runt med dagligen eller flera gånger i veckan som att det vore normalt, men som man ofta helt skulle kunna slippa om man tog bättre hand om sig själv med att äta och leva hälsosamt – som att göra sig av med sina ovanor/laster, dra ner på stress, prioritera sömn, umgänge och ens intressen. Mycket handlar om att vara lyhörd för sin kropp och dess signaler.

Något jag fortfarande jobbar på, efter att ha varit under mycket emotionell stress det senaste året, är mina tankar. Det är vad jag menar med hur den självupplevda hälsan kan begränsa hälsan. Psyket tar inte nödvändigtvis skillnad på vad som är verklighet och vad som är tanke. Om man fokuserar på allt som är jobbigt förstoras det lätt upp och upplevs då också jobbigare och ökar i proportioner, och det kan således orsaka upplevelsen av fysisk ohälsa eftersom negativa tankar stressar kroppen. Detta är en del av synen på den holistiska hälsan som jag själv fått jobba mycket på under året i den krishantering jag genomlevt. Ett bra sätt att skapa distans till sina tankar är att tänka att man själv vore en vän - vad hade du då gett för råd? Man är ofta mycket hårdare och-/eller slapphänt mot sig själv än när man ger råd till nära och kära, det gäller allt från attityder som steget till livsstilsförändring.
 
En reflektiv fråga att ställa sig: vad är man utan sin hälsa?
 
 
 

Back on track

 
Nu är jag tillbaka igen efter några dagars avkall på blogginlägg. Jag har haft besök av släkt, min pojkvän och sett Madonna på Ullevi i Göteborg (min syster vann biljetter och bjöd med mig). Det har även blivit mycket nöjen, godis, snacks och mat ute på restaurang och fik. Något som gett avtryck på min kropp. Jag brukar skämta om att jag har en sådan "detoxad/ren" kropp att den inte längre känner igen processad mat. Vanligtvis brukar jag laga min egen mat från grunden av rena råvaror och mycket ekologiskt, det är inte så ofta jag äter färdigprodukter eller ute.
 
Det känns att jag ätit mycket skit det senaste för det ger verkligen påtagliga avtryck på min kropp med symtom som magont, huvudvärk, m.m. Kanske mer än för andra som äter mer processad mat till vardags än vad jag gör. Därför har det idag varit skönt att få sova ut ordentligt och sedan yoga och jogga innan en fräsch brunch bestående av ekologisk apelsinjuice, sojayoghurt, nötter, bär, pumpakärnor och avokado - en riktigt superfrukost! Yoghurt tillför kroppen hälsosamma bakterier som gör att magen - och immunförsvaret - håller sig i balans, en näve blandade nötter ger en bred tillförsel av framför allt olika mineraler, men alla nötter, mandlar och frön innehåller varierande mängd av nyttiga fetter, proteiner, fibrer, vitaminer och mineraler. Bär är mycket rika på antioxidanter och tillför också kroppen viktiga mineraler och vitaminer. Pumpakärnor är mycket rika på zink som både är stärkande för immunförsvaret och för det yttre - hud, hår, naglar. Även avokado innehåller välgörande fetter och viktiga näringsämnen för huden och har dessutom en avgiftande effekt på levern. Inte minst så är alltsammans väldigt gott!
 
För mig personligen är detox en benämning jag ogärna använder då det låter som en diet man temporärt tar till för att gå ner i vikt eller dylikt. Alla mår ju trots allt bäst av måttfullhet och ren, oprocessad mat. Men medan andra kanske i huvudsak får symtom av avgiftning får jag snarare symtom av "förorening". Haha!
 
 
Generella tips på "detox"-kost
 
Ät gärna:

- Frukt - Grönsaker - Nötter - Frön - Quinoa - Bönor - Linser - Råris - Tofu - Fisk och kyckling i måttliga mängder

Undvik:

- Alkohol - Cigaretter - Rött kött - Kaffe - Svart te - Socker - Mjölkprodukter - Raffinerad och processad mat

 

Hälsosammare pizzadeg för de pizzafrälsta

 
De som väl känner mig vet hur tokig jag är i pizza! Hembakad pizza har i flera år varit något av min grej och jag har experimenterat mycket i köket med olika pålägg, osv. Förr bakade jag pizzadeg på vetemjöl, som man vanligtvis gör. När jag kom över ett hälsosammare degrecept via tidningen HÄLSA prövade jag detta, och sedan dess har jag kört på denna sundare och matigare grunddeg - helt utan vetemjöl! Jag brukar dock skippa saltet (som jag får mycket av ändå i och med min toppning av kalamataoliver), och jag kan egentligen tänka mig att det går lika bra att skippa bakpulvret i och med jästen.
 
Jag använder mig av biodynamiskt fullkorns dinkelmjöl från Saltå Kvarna. Dinkel är ett av våra äldsta sädesslag och har i motsats till vete behållit sina ursprungliga egenskaper. Siktat vetemjöl är en mycket raffinerad produkt som bearbetats såpass mycket att det mest består av energi och knappt någon näring. Dinkel är särskilt rikt på järn (bra för kvinnor, vegetarianer och veganer), magnesium och B-vitaminer. Just fullkorns dinkelmjöl är stenmalet med hela kärnan med grodd och kli i behåll. Det ger ett naturligt näringsrikt mjöl med hög fiberhalt. Annan intressant fakta är att dinkelodlarna på grund av det hårda skalet inte behöver använda besprutningsmedel och konstgödsel i samma utsträckning som vid odling av vanligt vete. Att odla dinkel är därför mer skonsamt för miljön.
 

GRUNDRECEPT PIZZABOTTEN
4 portioner
 
2 dl dinkelmjöl
2 tsk torrjäst
1 tsk bakpulver
2 krm havssalt
1 tsk honung/agave
1/2–1 dl ljummet vatten
11/2 msk rapsolja
1 msk linfrö/chiafrö/fiberhusk
1 msk solrosfrö

Gör så här:
1. Rör ihop mjöl, jäst och bakpulver. Tillsätt ev. salt, honung, rapsolja och vatten och knåda till en slät deg.
2. Kavla ut degen tunt och strö över fröerna och kavla in dem i degen. Alternativt mixar du även fröna lätt med degen. Grädda i 5–15 minuter (kan variera beroende på vilken topping som väljs). Jag kör den på ca 175 grader i vår ugn, men graderna kan säkert variera beroende på ugn.

 
TIPS: som vegansk ost använder jag Cheezly - "Mozzarella" (finns i välsorterade matbutiker och vissa hälsokostbutiker med livsmedel i sitt sortiment), vilket är en av de godare och renare veganska ostsubstituten utan bland annat härdade fetter och naturligt smaksatt med kryddor. I övrigt har jag röd- och gullök, paprika, champinjoner, tomat, kalamataoliver samt torkad basilika, oregano och timjan på min pizza. Som tomatpuré använder jag ekologisk koncentrerad tomatpuré helt baserad på tomater utan tillsatser (konventionella tomatpurér är oftast fulla av socker och onödiga tillsatser). Vid åtkomst har jag i huvudsak ekologiska råvaror och ingredienser. Vid sidan om serverar jag gärna med ekologisk salladsmix med kallpressad- rapsolja och olivolja.
 
 

Nakd bar - "Cocoa Delight"



Tips på en hälsosammare godbit för den som gillar choklad är den råa chokladbaren från Nakd. Jag har provat lite olika råa bars och chokladgrejer, men just den här är den godaste råa bar jag kommit över. Den innehåller enbart ekologiska dadlar 49%, ekologiska cashewnötter 29%, ekologiska russin 17%, ekologisk kakao 6% och naturlig chokladsmak. Alla Nakd bars består enbart av råa, oupphettade råvaror av frukt och nötter, varken socker eller sirap är tillsatt. De är även fria från vete, gluten och mjölk och helt veganska.
 
Nakd finns i flera olika smaker men den enda jag smakat av dessa är den chokladiga "cocoa delight". Det är svårt att återberätta smaken då jag inte har någon till hands just nu, men som substitut till chokladgodis har jag tyckt denna varit en av de bättre när det kommer till råa bars. På företagets hemsida beskrivs den med frasen: “I’m like a rich, moist fudgie brownie. Mmmm, baby.”
Barsen finns att köpa i välsorterade hälsokostbutiker och kostar runt 15 kr. I Göteborg finns de att köpa på bland annat Gröna Boden.
 
 
TIPS: läs mer om barsen och företaget bakom här.
 
 

Huden och kostens betydelse

 
Huden påverkas av en mängd faktorer, att peka på en enskild faktor till diverse hudproblem är svårt. Bakomliggande orsaker kan vara allt från hormonell obalans och näringsfattig kost till felaktig hudvård. Därför är tilltron av hudvårdsprodukter alldeles för stor. Det existerar idag en sådan otålighet hos folk där "quick fixes" blivit allt mer efterfrågat. Folk önskar gärna få - snabba - resultat utan minsta ansträngning. När det kommer till hudvård finns en naiv tilltro till att man enbart med rätt produkt/metod kan få magiska resultat på mycket kort tid. Då man otåligt inte noterar någon snabb förbättring fortsätter jakten. Det är dock en inställning som snarare resulterar i mer skada än nytta - och tömmer plånboken. Detsamma gäller hälsa i stort. Jag skyr allt som berör överdrifter inom hudvård med påkostade reklamer, till bantning och "pulverdieter" - allt som säljs enligt idéen av "quick fixes". God hälsa och god hudvård - inifrån och ut - upprätthålls av kontinuerligt. Många hudforskare menar och studier visar på att en kräm bara kan påverka huden med ca 20%, de övriga 80% kommer alltså inifrån.
 
En faktor som utgör stor vikt när det kommer till såväl hälsan som hudens välmående är just kosten. Detta eftersom den föda och vätska vi tillför kroppen fungerar som kroppens bränsle och bidrar till kroppens uppbyggnad ända ner på cellnivå. Hur tillräknelig födan är för kroppen beror mycket på hur rena råvarorna vi äter är. Äter man mycket processad mat får man inte bara i sig för mycket kalorier i förhållande till näring, utan också en mängd tillsatser som våra kroppar får arbeta hårt med för att bryta ned - om de ens alls kan brytas ned. Processad mat påverkar även vårt hormonsystem, ibland med utfall som hudproblem som konsekvens.
Den bästa kosten för såväl hälsan som huden är den som tillagas av rena råvaror, alltså att du själv tillagar den så att du kan styra innehållet och tillagningen.
 
Socker och salt är exempel på onödiga tillsater som används i alldeles för stor mängd i färdigmat. För mycket vitt socker, men även andra raffinerade kolhydrater som vitt mjöl - vitt bröd, pasta och makaroner - samt vissa mjölkprodukter fungerar alla som vitt socker i kroppen. Kolhydrater omvandlas nämligen till socker när de bryts ned. Bara för att göra en jämförelse så är 2 1/2 dl makaroner jämförbart med tio matskedar socker. För mycket socker skapar obalans i våra kroppar genom ständiga insulinpåslag (vilka i värsta fall kan leda till diabetes), samt påverkar vårt immunförsvar och vårt lustcentrum på ett negativt sätt. För mycket socker skapar även obalans i tarmfloran. När vi stressar mycket, slarvar med maten och äter mycket raffinerade kolhydrater kan vi få obalans i tarmen. Det gör att vi får ett dåligt näringsupptag och då framförallt av aminosyror.
Inom ekologisk hudvård är just magen och tarmarnas vålmående en viktig aspekt vid diagnoseringen av hudproblem. Därför utgör kosten en viktig del i ekologisk hudvård. För mycket socker och snabba kolhydrater gör även att hudens stödje­vävnad, kollagenet, bryts ner snabbare. Detta kan orsaka för tidiga rynkor. Processen kallas glykolisering och kan även bidra till en rad olika sjukdomar p g a de inre inflammationer socker orsakar. Inflammation i kroppen är en stor bov bakom såväl hälsoproblem som hudproblem.
För mycket salt binder vätska i kroppen och påverkar därför vår hälsa på flera sätt, bland annat kan salt bidra till att torka ut kroppen, att man går upp i vikt och att blodtrycket höjs.
 
Kort och gott är den bästa kosten för både kroppen och huden den som består av rena och obehandlade råvaror som frukt och grönsaker, obehandlade sädesslag (fullkornsris, fullkornspasta, etc.), kallpressade vegetabiliska oljor, örter, svamp, groddar, baljväxter, nötter, frön, vatten -  ja, alla de livsmedel som återfinns naturligt, inte tillverkats industriellt och med minsta bearbetning. Om man väl äter kött (vilket jag dock ej gör som vegan) är ekologisk fisk och vitt ekologisk kött (t ex fågel) att föredra. Detta då många charkprodukter är hårt processade. Andra negativa aspekter av att äta kött är även den långa nedbrytningen det tar (ökad inflammationsrisk), samt att ju högre upp man äter i näringskedjan desto mer anrikas bland annat gifter, hormoner och bekämpningsmedel, m.m, som djuret fått i sig och du därmed får i dig när du äter det.
Raw food är en vegansk råkost som tar fasta på ren, oprocessad mat där näringsämnena bevaras i högsta möjliga mån genom att inte upphetta råvarorna för mycket. Även om en 100% raw food-kost kanske inte tilltalar alla så är rå mat ett par gånger i veckan ett bra sätt att tillgodogöra sig mer näring. Det kan enkelt göras genom att tillaga råa färgrrika sallader med smakrika dressingar, eller röror till fullkornspasta eller fullkornsris om man gärna vill ha något varmt till. Detta är något jag själv tar fasta på för att äta mer raw food.
 
 
 

Mindfulness

Efter en lång tid av mycket emotionell och fysisk stress ledde ett läkarbesök så småningom till en vidareremiss och ordination av att jag ska börja praktisera mindfulness. Jag har provat på mindfulness förut men har då varit alldeles för rastlös för det - ett nog så starkt tecken på att man faktiskt kan ha stor nytta av det.
 
Att mindfulness blivit integrerat inom sjukvården och inte avvisas som "flum" visar mycket på dess effektfulla verkan. Ursprungligen är det en meditationsmetod inom buddismen som praktiserats i tusentals år. I grunden är det ett naturligt tillstånd för alla levande varelser, då mindfulness handlar om sinnesnärvaro och att vara i nuet - här och nu. Inte att grubbla om det som har varit eller att oroa sig för det som kanske kan hända. Det förgångna kan man ändå inte ändra på och framtiden kan man inte utvisa, varför att oroa sig för det som komma eller kanske komma skall är onödigt. 
Varför just människa är ett sårbart "offer" tycker jag inte är så svårt att förstå. Människan är ju trots allt en högst tänkande och reflekterande varelse och med det är det inte så konstigt om tankarna ibland får för mycket utrymme. Dessutom lever vi i ett allt mer framåtblickande och prestationsinriktat samhälle där vi snarare bedöms för våra prestationer än vilka vi är, vilket kan orsaka en hel del stress.
 
Den största utmaningen i mindfulness ligger i att fästa uppmärksamheten på vad som händer just nu - att leva uppmärksamt i nuet. Ett flertal forskningsstudier har visat att mindfulness minskar stressen vid en mängd kliniska diagnoser. Kontrollerade kliniska prövningar har gjorts på bland annat fibromyalgi och andra kroniska smärttillstånd, olika cancerformer, hjärt–kärl-sjukdomar, psoriasis, multipel skleros, traumatisk hjärnskada och depression. Mindfulnessträning har i dessa studier medfört signifikant bättre resultat än kontrollbetingelsen. Studier på friska personer har visat att mindfulnessträning och andra typer av meditation medför positiva psykologiska effekter och reducerad stress.  
 
 
Mindfulness hjälper dig att:

- Minska din stress och oro

- Sova bättre

- Fokusera på det väsentliga

- Bli mer uppmärksam om vad som sker i dig och kring dig

- Bli mer kärleksfull och medkännande

- Leva i balans och mer i nuet

- Öka ditt tålamod

- Öka din förmåga att möta svårigheter

- Bättre kunna hantera smärta

- Öka din livskvalitet

 

TIPS: för att praktisera mindfulness använder jag mig av min Shakti-spikmatta, meditationsmusik (finns bland annat på Spotify, och jag själv använder mig av bland annat "nature sounds" och "meditation music"), och denna meditations-DVD. Jag har även klickat hem boken "Lycka nu : en praktisk guide i mindfulness" efter att ha provläst den och funnit den intressant ur även ett psykologiskt perspektiv med situationsexempel och praktiska övningar. För dig som har smartphone finns det även bra mindfulness- och "breathing"-appar att ladda ner för att nyttja tiden på bussresan, etc.

 

Kaffesubstitut - kornkaffe från Urtekram

 
 
Som jag tidigare skrivit har jag varit koffeinfri i ungefär en och en halv månad nu. Rooibos med honung har varit mitt huvudsakliga substitut. I förra veckan köpte jag dock kornkaffe i en hälsokostbutik som jag numerar alternerar med te när jag saknar just känslan av kaffe. Det kornkaffe jag köpte ska vara ett av det bättre när det gäller liknelsen av kaffe. Märket bakom kornkaffet står danska Urtekram och innehållet är helt ekologiskt och koffeinfritt, bestående av; rostad och sprejtorkad råg, korn och cikoria. Kornkaffet har en välblanserad och lätt rostat smak. Smaken är inte helt densamma som kaffe, vilket man får vara inställd på, men det fungerar absolut som kaffesubstitut. Den varma, fylliga och lättrostade smaken ger en bra kaffekänsla. Ingredienserna är finmalda och det dricks genom att man blandar ut några teskedar av kornkaffet med hett vatten. Ytan blir lätt skummig (likt kaffe) och som helhet har kornkaffet en snabbkaffe-känsla. Kaffet kostar runt 50-lappen och finns att köpa på såväl nätet som i välsorterade hälsokostbutiker. I Göteborg finns det på bland annat Gröna Boden och Ekostore.
 
 
Lite kuriosa om kornkaffe och kaffesurrogat
Växten cikoria (som ofta finns i kaffesubstitut) användes förr som kaffesurrogat och medicinskt mot bland annat gikt. Kaffesurrogat kallas de olika blandningar som har använts som surrogat för kaffe i tider då kaffe varit svårt att få tag på. I Sverige var dessa kaffesurrogat vanliga under andra världskriget. Roten av växten cikoria var särskilt populär som ingrediens och sådant surrogat tillverkades i Tyskland före de båda krigen. Övriga ingredienser som förekommmit är; rostade spannmål (vete, råg, etc), rostad rot av maskros, rostade och malda fikon och en hel del andra växter som ekollon, dadlar, lupiner, johannisbröd och kikärter. De vanligaste ingredienserna idag är emellertid cikoria, rostade spannmål och ibland även ekollon - vad i alla fall jag observerat.
 
 
  

Kost för inre solskydd och D-vitamin



Förra veckan skrev jag ett inlägg om solskyddsfaktorer nu inför sommaren. Jag tänkte spinna vidare på detta med att understryka det faktum att solen inte är helt av ondo och att man kan bygga upp ett "inre" solskydd genom den kost man äter. När solens strålar träffar huden bildas nämligen det viktiga ämnet D-vitamin, ett vitamin/hormon många har brist på. Vill man öka mängden D-vitamin i kroppen, så bör man vistas ute i solen minst 15 minuter per dag under vår, sommar och höst utan solskydd som annars kan hämma upptaget av D-vitamin.


Kost och näringsämnen som bygger upp ett "inre" skydd mot solen
- Alla antioxidanter, som E-vitamin, C-vitamin..
- och betakarotener som har en positiv inverkan på huden. Betakarotener finns i t ex persilja, groddar, morötter, spenat, grönkål, dill, papaya och spirulina och andra alger. Betakarotener ger ett extra skydd mot solens skadliga strålar, kan hämma uppkomsten av soleksem och bidrar till en snabbare och jämnare solbränna!
- Även essentiella fettsyror som Omega-3 har en gynnsam effekt på huden och dess förmåga att hantera solens strålar

TIPS: läs mer om fysiska- och kemiska filter i solskydd, D-vitamin och solskyddande kost här.


Rooibos - det koffeinfria örteet



Då jag fick förstärkta koffeinpåslag även av teer innehållande koffein har jag istället börjat dricka det rena och koffeinfria örtteet rooibos (gärna med en tesked honung i). Jag har varit koffeinfri i ca två veckor nu och känner mig både piggare och jämnare i humöret! Rooibos kallas ofta för rött te (trots att det inte finns något släktskap med tebusken) och framställs från rooibosbusken som enbart växer i Cedarbergen i Sydafrika. Att dricka rooiboste är en gammal afrikansk sed och har sedan urminnes tider använts av Khoisanfolket, Sydafrikas urbefolkning.

Rooibos sägs kunna förhindra uppkomsten av allergier, lindra kolik och underlätta vid allergiska reaktioner som astma, hösnuva och eksem. Då rooibos är helt koffein- och teinfritt är det ett bra alternativ till kaffe och som kvällsdryck. Den innehåller även ett flertal mineralämnen som kroppen behöver, bland annat kalcium, järn, zink och magnesium. En skillnad mellan grönt te och rooibos när det kommer till antioxidanter är att rooibos innehåller många olika antioxidanter medan grönt te innehåller ett litet antal. Flera av antioxidanterna i rooibos är ovanliga i de livsmedel som vi normalt äter. I rooibos finns också en enzym, SOD (superoxid dismutase), som tros kunna motverka åldrandets oönskade effekter.
Rooibos har förmågan att återställa vätskeförlusten och även förlusten av en mängd viktiga mineraler som svettas bort under träningspass och är därför även en bra träningsdryck. Spårämnena och mineralerna i rooibos hjälper till att balansera elektrolytnivåerna. Rooibos kan drickas både varmt eller som iste. För personer med sömnsvårigheter rekommenderas en kopp rooiboste på kvällen för att få en god nattsömn.

Intresse för rooibos och extrakt av rooibos finns också inom skönhetsindustrin då naturliga antioxidanter ofta tillsätts i skönhetsprodukter. Detta för att de verkar konserverade men också därför att de tros skydda huden mot onödigt åldrade av t ex solande.

Jag dricker mitt rooibos från Kung Markatta med en klick ekologisk honung i. Mycket gott!




Antioxidanter - kroppens skydd



Antioxidanter är något man allt mer hör om i hälsosammanhang, att det är någonting som är välgörande för både kroppen och huden har nog de flesta ett hum om. Något inte lika många vet, är vad antioxidanter faktiskt är och att de finns i många olika varianter.

Förenklat kan man säga att antioxidanter skyddar och fördröjer kroppens åldrande. Detta genom att skydda kroppen mot oxidanter - även kallat fria radikaler, varav namnet antioxidanter. Oxidanter kan skada cellens yta, förändra dess DNA eller helt döda cellen. Oxidanter ger upphov till oxidativ stress om kroppen inte hinner med att ta hand om dem och det är detta som leder till många sjukdomar. Oxidanter är någonting kroppen bildar naturligt genom bland annat cellandningen som en biprodukt (fria radikaler) och är därmed ingenting man kan undkomma helt. Oxidanter krävs för att flera viktiga kemiska reaktioner i kroppen ska kunna ske. Vad man däremot kan påverka är oxidanternas omfattning. Från yttre påverkan bildas fria radikaler av bland annat strålning, rökning, alkohol och miljögifter. Några av de sjukdomar där ett samband med oxidanter kan finnas inkluderar:

- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Cancer
- Parkinson och alzheimers

Oxidativ stress kan påskynda vårt åldrande och en kost naturligt rik på antioxidanter kan förebygga det. En del antioxidanter tillverkar kroppen själv men många kommer från kosten. Frukt, bär och grönsaker är rika på antioxiderande vitaminer, spårämnen och färgämnen. Tre viktiga antioxidanter är A-, C- och E-vitamin. Det finns även mineraler som fungerar som antioxidanter, t ex magnesium, koppar, zink och selen.
Sedan har vi antioxidanterna fytokemikalier som sitter i färgpigmenten hos frukt, bär och grönsaker. Fytokemikalier är växternas naturliga skydd mot bland annat solens strålning och insektsangrepp. Andra antioxidativa ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp. När vi äter antioxidanter så verkar de istället skyddande för vår kropp.

En riktlinje när det gäller att få i sig olika antioxidanter/fytokemikalier och därmed förstärka dess effekt, är att äta allsidigt och efter regnbågens färger när det kommer till frukt, bär och grönsaker - rött, vitt, orange/gult, grönt och blålila!


EXEMPEL PÅ  OLIKA ANTIOXIDANTER

Antioxidanterna - vitaminer
E- vitamin – finns i solrosfrön, groddar, mandel, nötter, gröna grönsaker, rapsolja och pumpafrön
C-vitamin – finns i frukt, bär och grönsaker, t ex citrusfrukter, nypon, svarta vinbär, jordgubbar, nässlor och olika kålsorter
A-vitamin – finns bland annat i morötter

Antioxidanterna - mineralerna
Selen – finns bland annat i paranötter, linser, nötter och baljväxter
Zink – finns bland annat i baljväxter, nötter, solroskärnor och pumpafrön
Magnesium – finns bland annat i solrosfrön, mandel, sesamfrön, baljväxer och sojaprodukter
Koppar – finns bland annat i nötter, ärtor och svamp


Fytokemikalier och antioxidanter i färgglada frukter, bär och grönsaker
Rött -
röda grönsaker och frukter är oftast rika på lykopen och finns i bland annat rikligt i tomater. Lykopen minskar risken för hjärt- kärlsjukdom, cancer och benskörhet. Värme gör antioxidanten ännu mer effektiv, så en tomatsås är ett mycket bra alternativ för att tillgodose behovet. R
öda bär är rika på flavonoider, som skyddar kroppens celler mot fria radikaler och bidrar till att hålla hjärnan i trim på äldre dar.
Ät gärna: paprika, chilipeppar, jordgubbar, tomater

Vitt - quercetin och allicin är två ämnen som finns i bland annat lök. Dessa stärker immunförsvaret och kan också skynda på tillfriskningen från exempelvis förkylningar. På lång sikt kan de också ha en god inverkan på hjärtat. Antioxidanten sulforafan, som bland annat finns i blomkål, sägs kunna motverka cancer.
Ät gärna: lök, vitlök, blomkål

Lila - antocyaniner återfinns i alla lila frukter och grönsaker. Studier visar att dessa skyddar kroppens celler mot fria radikaler och kan därför ha en stark åldersbekämpande effekt.
Ät gärna: druvor, blåbär, rödkål

Orange - naturligt orangefärgade livsmedel signalerar ett innehåll av betakaroten. Förutom att ge huden ett naturligt solskydd och en fin färg, får också immunförsvaret en riktigt boost av färgen. Betakaroten hjälper nämligen kroppen att bekämpa fria radikaler, orsaken bakom för tidigt åldrande och många sjukdomar.
Ät gärna: persika, aprikos, morot

Grönt - gröna frukter och grönsaker är laddade med fytokemikalier, kända för att bland annat förebygga cancer. Samma effekt har också antioxidanterna lutein och zeaxantin, som kännetecknas av den gröna färgen. Dessa hjälper också till att bevara synen.
Ät gärna: kronärtskocka, sparris, avokado, broccoli, kiwi, romansallad

Gult - gul frukt och grönt är fulla av C-vitaminer , som underhåller både kropp och hud och ger ett mycket gott skydd mot fria radikaler.
Ät gärna: päron, ananas, citron


TIPS: ät allsidigt och se till att äta mycket frukt, bär och grönsaker från varje färg dagligen, välj gärna ekologiskt för att maximera näringsinnehållet - så blir både din kropp och din hud glad!


Smoothiemix från Renée Voltaire



Var iväg med en vän idag på ett shoppingcentrum och fann på ICA Maxi denna smoothiemix som jag köpte. Den kommer från Renée Voltaire som har ett brett ekologisk sortiment samt även en del raw food-råvaror. Smoothiemixen är vegansk och består av torkad ekologisk hampaprotein, ekologisk vetegräs, ekologisk spirulina och ekologisk açai - en näringsboost för såväl kropp som knopp.

Hampaprotein är en av de bästa vegetabiliska proteinkällorna och består av alla de åtta essentiella aminosyror våra kroppar behöver. Det fiberrika innehållet ser till att hålla magen igång samtidigt som hampafröna innehåller rikligt med vitaminer och mineraler. Açai är ett såkallat "superbär" från Amazonas som är fullproppat med antioxidanter och fibrer. Acai innehåller mellan 3-6 gånger så mycket antioxidanter som blåbär och 30 gånger mer antocyanin än ett glass rött vin. Spirulina är en blågrön alg som kallas "mirakelalgen" och innehåller antibiotiska, bakteriehämmande ämnen som stärker kroppens immunförsvar, samtidigt som den är mycket rik på näring och protein. WHO har kallat spirulina för ett av jordens "superfödoämnen". Vetegräs ger kroppen en klorofyllboost och laddar cellerna med ny energi. Klorofyll är mycket bra för hälsan och välmåendet då det sänker bland annat kolesterolet samt stärker immunförsvaret.

Med 1-2 matskedar kan man med detta pulver berika sin smoothie och dricka den före eller efter träningen (jag själv tänkte t ex innan min morgonyoga), till frukost eller som mellanmål en stressig dag. Jag provsmakade innan ikväll och rörde ner lite berikning i min egenkomponerade smoothie som kamouflerade eventuella bismaker rätt bra! 


Vägen till friskare hud



Delar här med mig av några tips från läkaren samt kost- och hälsoförfattaren Helena Nyblom om hur man genom kost och livsstil bevarar sin hy frisk och naturligt rynkfri längre. För faktum är att huden är ett organ som utgörs av celler och celler är ju som känt kroppens byggstenar vars förnyelse och syreupptagning stimuleras av vad vi äter och hur vi lever.

Själv är jag 24 år och har än så länge inga synliga åldertecken. Hur jag lever? Jo, jag röker inte och dricker ytterst sällan alkohol. Det jag dricker är i huvudsak vatten, annars örtteer, vitt- rött- eller grönt te eller ekologiskt kaffe. Jag försöker att träna 4-6 dagar i veckan och försöker t ex att utöva yoga två till tre dagar i veckan 30 min/pass (yoga är bra för bl a blodcirkulationen vilket gynnar huden). Jag försöker sova minst 7-8 h per natt och om jag sover för lite och känner av sömnbristen powernapar jag högst 20 min på dagen. Hur jag äter? Jag är vegan och äter mycket frukt och grönt, nötter, bär och fullkornsprodukter (t ex fullkornsris, fullkornspasta, etc), samt nyttjar mycket ekologiska kryddor och kallpressade ekologiska matoljor, så som rapsolja och olivolja, i matlagning. Jag är även sparsam med socker och äter ytterst sällan skräpmat - matvanor som påverkar hudens kondition negativt. Jag nyttjar även organisk och ren hudvård, så som rena vegetabiliska oljor eller produkter med högsta möjliga renhet utan onödiga tillsatser. Behöver jag dessutom tillägga att jag ytterst sällan är sjuk?(!) Varken i höstas eller i vintras har jag dragit på mig någon förkylning och det är sällan jag ens gör det.

Med detta vill jag bara ge exempel på hur ens matvanor och livsstil kan påverka hudens kondition och åldrande. Jag menar inte på att åldrandet är något fult och någon man bör undvika, men istället för att slänga pengar på en massa "magiska" anti age-produkter och överväga kosmetisk kirurgi vill jag understryka vikten av ens eget leverne.


Helena Nybloms bästa råd för hudens välmående

» Rök inte

» Sola inte

» Sov mycket

» Ät mycket frukt och grönt och olivolja

» Använd hudvårdsprodukter som är pH-balanserade, med pH-värde nära 5,5

» Använd inga parfymerade produkter

» Smörj in dig väl med fuktkräm

» Använd gärna ett antioxidant­serum med C- och E-vitamin

» Peeling ibland


Mat som är bra för hyn

» Blåbär, liksom hallon, jordgubbar och andra mörkröda bär – ger oss starkare hud.

» Paprika, vinbär och apelsiner – C-vitamin är nödvändigt för vi ska kunna tillverka kollagen.

» Broccoli – hjälper huden att reparera solskador.

» Lax och andra feta fiskar – ger oss omega-3 och därmed vackrare hy. Den som inte äter fisk och skaldjur bör ta omega 3-tillskott.

» Tomater – uppvärmda ger de oss mer av det nyttiga lykopenet som fungerar som en inre solskyddsfaktor.

» Spenat – skyddar också mot solens uv-ljus.

» Olivolja – håller huden fräsch och minimerar rynkorna.

Tipsen är tagna från en artikel i DN om Helena Nybloms bok "Vägen till friskare hud". Jag har själv boken och kan verkligen rekommendera den för den hudvårdsintresserade! Jag kan även rekommendera hennes övriga kost- och hälsoböcker.