INCI-deklaration är den innehållsförteckning som måste finnas utskriven på kosmetika och hudvårdsartiklar. Denna räknar inte nödvändigtvis upp innehållet i kronologisk ordning, vilket gör det hela ännu lurigare. Idag omfattar förteckningen över kosmetiska ingredienser över 8000 INCI-namn, vilket såklart är svårt för en okunnig att kunna tyda med alla kemiska betäckningar. I jämförelse är knappt 700 ingredienser kontrollerad naturkosmetiska ingredienser. Om du inte redan kollar upp INCI-deklarationen på de produkter du köper rekommenderar jag alltså att du börjar göra det för att få bättre koll på vad det är du lägger pengar på, samt matar din hud och belastar vår miljö med! Nedan kommer jag att allt eftersom fylla på med olika tvivelaktiga ingredienser som du bör undvika.
Azofärgämnen - används vid färgning av kosmetika för att få lysande klara färger och nya "fantastiska" modefärger. Azopigment framställs dock syntetiskt för att få sina intensiva färgtoner och är toxikologiskt tvivelaktiga. Av de 25 azofärgämnen som är tillåtna i Europa finns det undersökningar som bevisat att dessa färger kan gå genom huden och skada levern och sönderdelas till anilin. Förenklat innebär det helt enkelt att en del azofärgämnen misstänks vara cancerframkallande. Att azofärgämnen kan utlösa allergier är redan känt.
BHT och BHA - BHT (butylhydroxytoluol) och BHA (butylhydroxyanisol) används fortfarande i en rad lipofila (oljebaserade) råvaror som antioxidanter, som medel mot härskning. I djurförsök (vilket dock inte är någonting jag förspråkar) har det påvisats förändringar på immunsystemet och blodbilden, på sköldkörteln och levern. Både BHT och BHA ansamlas dessutom i mänsklig vävnad och når fram till fostret. Ämnena är kända för att vara allergiframkallande. Eftersom BHT och BHA utan problem kan ersättas av den naturliga antioxidanten tokoferol (E-vitamin), finns det ingen som helst anledning att fortsätta använa dessa ämnen.
Formaldehyd - klassas som cancerframkallande men får skamligt nog fortfarande användas som konserveringsmedel i kosmetika (upp till en dos på 0,2%, i munvårdsprodukter upp till 0,1%). Vid en koncentration på över 0,05% måste det angs på produkten att den innehåller formaldehyd.
DMDM-hydantoin dök upp som en ersättning för formaldehyd, men kan sönderdelas till formaldehy under vissa omständigheter, som till exempel längre tids kontakt med vatten, och är därför lika illa!
Mineralolja - utvinns ur fossilt bränsle (är alltså inte förnyelsebart) och finns i ca 95% av alla hudvårdsprodukter. Forskning, av bl a Sandra Kleinaus, Uppsala Universitet, visar på samband mellan mineralolja och artrit och ett rubbat immunförsvar. Det uppmärksammades också att mineraloljan går snabbare in i en skadad hud. Mineraloljan är lurig så sätt att den kan ha en mängd olika namn på både den och på ämnen som tas från mineralolja, t ex: ozokerit (ingår t ex i mascara), polyisobutene (ingår t ex i lipgloss), mineral oil, petrolatum, paraffinum liquidum, vaselin, paraffin, mineralolja, petroleum, paraffinum, E 905.
Natrium lauryl sulfat (NLS) och Sodium lauryl sulfat (SLS) - är mycket vanliga och starka tensider (rengörande ämnen) med avfettande egenskaper (löser vårt skyddande hudfett). Ska inte stå högt upp på innehållsdeklarationen, men allra helst undvikas helt! Finns ofta i tandkräm, och om man sväljer tandkrämen kan den orsaka hål på tarmens slemhinnor. SLS torkar ut huden och irriterar och tros ha ett samband med eksem.
Nitrosaminer - när ämnen reagerar med varandra och bildar nitrosaminer startar en farlig, potentiellt cancerframkallande reaktionskedja. I kosmetiska produkter kan nitrosaminer bildas, t ex när trietanolamin och vissa nitroserande konserveringsmedel ingår samtidigt. På grund av för höga halter av nitrosamin får kosmetika ständigt anmärkningar från ansvariga myndigheter. Dessa ämnen kan finnas i bl a mascara- och eyelinerprodukter. Eftersom nitrosaminer är så farliga bör ingen kosmetika inehålla ingredienser som överhuvudtaget har möjligheter att bilda nitrosaminer.
Syntetiska aluminiumföreningar - de aluminiumoxider och aluminiumhydroxider som använda i naturkosmetiska skiljer sig avsevärt från syntetiska ämnen med namn som aluminiumklorid och aluminiumklorhydrat. De aluminium-klor-komplex och sulfater som används i många olika konventionella deodoranter förhindrar att svett tränger upp till ytan genom att täppa till porerna. Då de gör det på ett ganska agressivt sätt, kan resultatet bli inflammatoriska reaktioner och skador på svettkörtlar. Syntetiska aluminiumföreningar finns i de flesta antiperspiranter och deodoranter och anses även kunna orsaka hjärnskador och nervskador som t ex vid Parkinson.
Triethanolamin-/diethanolamin - härstammar från den petrokemiska industrin. Denna kemikalie är kraftigt irriterande på ögon och hud. Den tränger igenom huden och kan skada levern. Tillsammans med nitratjoner (som finns i dricksvatten och i många charkuterivaror) bilda det cancerogena (cancerframkallande) ämnet nitrosamin.
PEG och PPG - en grupp av ingredienser är lätta att känna igen i INCI-deklarationen, eftersom de innehåller bokstäverna PEG eller PPG som en del av INCI-namnet. Sådana ingredienser är sammansatta av polyetylenglykol (PEG) och polypropylenglykol (PPG). Den enklaste formen av propylenglykolether är hydroxypropylråvaror som t ex hydroxypropyl guar hydroxypropyltrimonium chloride. De används framför allt som emuleringsmedel, men även som gelbas, bindemedel och mjukgörare. De kan göra huden mer genomsläpplig och slussa in skadliga ämnen.
PEG och PPG utvinns ur cancerframkallande råvaror, som kan bilda stridsgas. För att framställa PEG utan farlig fri etylenoxid så är etoxileringar tunga kemiska processer, en högexplosiv metod, som kräver mycket stränga säkerhetsåtgärder.
Naturkosmetik förkastar etoxilerade råvaror, eftersom man för att få fram ett bra emuleringsmedel måste använda antingen farliga råmaterial eller ett tryckkärl för säker produktion.
Propyleneglykol - är en flervärdesalkohol som är en av restprodukterna som blir över från bergoljeindustrin. Den är en av de vanligaste ingredienserna i hudvård, men finns också i mat, make up och deodoranter. I mat fungerar det som emuleringsmedel och heter då E 477 eller E 405. Den lilla molekylära storleken gör att den kan gå in i huden. I laboratorieförsök på försöksdjur så har det orsakat skada på lever och njurar.
Toluene - lösningsmedel i nagellack som skadar nervsystemet.
TIPS: Du kan själv slå upp olika ingredienser genom att söka på dem i den här databasen, där du får förklarat dess ursprung (om det t ex är vegetabiliskt eller kemiskt framställt), vad det fyller för funktion och med smiles som antingen är glada eller ledsna, beroende på hur bra eller dålig ingrediensen anses vara!
Läs mer om tvivelkatiga ämnen som finns i hudvård och kosmetika i det här dokumentet.
To be continued.