The Green Living Guide

- Minska din stress och oro

- Sova bättre

- Fokusera på det väsentliga

- Bli mer uppmärksam om vad som sker i dig och kring dig

- Bli mer kärleksfull och medkännande

- Leva i balans och mer i nuet

- Öka ditt tålamod

- Öka din förmåga att möta svårigheter

- Bättre kunna hantera smärta

- Öka din livskvalitet

TIPS: för att praktisera mindfulness använder jag mig av min Shakti-spikmatta, meditationsmusik (finns bland annat på Spotify, och jag själv använder mig av bland annat "nature sounds" och "meditation music"), och denna meditations-DVD. Jag har även klickat hem boken "Lycka nu : en praktisk guide i mindfulness" efter att ha provläst den och funnit den intressant ur även ett psykologiskt perspektiv med situationsexempel och praktiska övningar. För dig som har smartphone finns det även bra mindfulness- och "breathing"-appar att ladda ner för att nyttja tiden på bussresan, etc.

Om du vill göra mer medvetna köp där eller runtomkring du bor finns här en ekoguide med tips på bland annat second hand, restauranger, livsmedel, ekokläder och skönhet med miljö- och rättviseambition. Saknar du din egen stad och vill bidra till mer hållbar konsumtion och lära dig mer om miljö-, rättvise- och konsumtionsfrågor, så har du faktiskt möjligheten att bli en av sajtens ekorecensenter. Hade inte Göteborg redan funnits hade jag själv tyckt detta vore kul!

Städer som i dagsläget finns med ekoguide:
- Stockholm
- Göteborg
- Uppsala
- Umeå
- Falun
- Gotland
- Eskilstuna
- Borås


TIPS: läs mer här om de som står bakom sajten och föreningen Medveten Konsumtion. 

Jag tänkte försöka mig på att förklara varför jag har ett sådant stort intresse för naturlig och hållbar hudvård, eller egentligen för en hållbar livsstil överhuvudtaget. För att få någon form av bakgrund till det hela, tror jag att mitt fördjupade intresse grundar sig i den nyfikenhet jag alltid haft. Jag har alltid velat förstå hur saker och ting fungerar, varför och inte minst har min analytiska förmåga lett till ett sammanhangstänkt. Tillsammans med att jag besitter så pass mycket empati, som jag tror krävs för viljan och drivet till livsstilsförändring, har jag kunnat se allt i ett större sammanhang och insett att även mina livsstillsval – som enskild individ – är betydelsefulla nog för att göra skillnad. Det är svårt att kortfattat sammanfatta alla skäl till mina livsstilsförändringar, men jag ska ändå göra ett försök med att ta upp - för mig - två viktiga frågeställningar.


Varför jag är vegan
Det faktum att man är vegan klingar inte sällan provocerande hos andra, inte minst hos de som vet allra minst om veganism. Liksom som för allt annat avvikande, är just livsstilsval och beteenden utom normen för många någonting läskigt. Just kost är också väldigt känsligt, då många verkar ta avvikande och alternativa kostval personligt, som att vad de äter på något sätt är fel. Min syn på veganism är liksom den för naturlig hudvård just holistisk. Jag ser på mitt livsstilsval som vegan som en helhet - av omsorg för mig själv/min kropp, mitt sinne samt vår omvärld och miljö. När man talar om skälen till att man är vegan brukar man tala om etiska, religiösa, miljö- och/eller hälsoskäl. För mig samspelar allt.

Jag är vegan av empati för djuren, som jag ser som individer vi människor själva valt att se som mindre värda på grund av avsaknad av talförmåga och möjligen avancerad intellekt, och som en reaktion mot djurhållningen, som jag anser vara ”ohuman” och långt bortom djurs naturliga levnadsmiljö. Jag är även vegan på grund av miljöskäl; att äta och producera kött kräver t ex enorma mänger energi och resurser i jämförelse med att äta en växtbaserad föda. Vad gäller hälsoaspekterna är en i huvudsak växtbaserad kost den kosthållning all forskning pekar på som den mest hälsosamma och kroppsvänliga. Huruvida vi är skapta för att äta kött eller inte är en annan fråga jag hade behövt tillägna ett helt eget inlägg för. Vilket som är dock varken kött eller animaliska livsmedel något vi i vårt  (notera->) västerländska samhälle behöver för vår överlevnad. Den som vill jämföra sig med människor levandes i ett samhälle uppbyggt kring helt andra förutsättning för årtusenden sedan får gärna göra det, men det är inte att vara i eller ta hänsyn till sin samtid. Att man kan leva som vegan är jag ett levande bevis på – med varken järn- eller B12-brist (de brister man framför allt varnar för hos veganer). Däremot anser jag att man har ett ansvar gentemot sig själv att läsa på om näringslära för att undvika eventuella brister, som kan uppkomma vid enformig och bristfällig kosthållning. Detta är dock egentligen inget unikt för vegankost, brister är idag ett nästan lika stort problem även bland blandkostare som äter en allt mer processad och enformig kost, varför man inte ska hänga upp sig på att vegankost skulle vara ohälsosamt. Faktum är att en allsidig och varierad vegankost många gånger kan gå om en idag västerländsk kosthållning vad gäller tillgången av många viktiga näringsämnen, samtidigt som man som vegan får i sig mindre industriellt framställda tillsatser och annat av människan framtaget som kroppen evolutionärt sätt inte känner igen på grund av dess onaturliga struktur. 


Om medveten konsumtion – av bland annat naturlig hudvård och kosmetika
Det är svårt att inte återigen dra paralleller till mitt helhetstänk och min empati för vår omvärld. Vissa verkar ha fömågan att kunna skaka av sig fakta om sådant de vet att de skulle kunna påverka med hjälp av lite ansträngning, men bekvämlighet verkar ha någon överlappande effekt. Många gånger handlar de fortfarande om okunskap – både på grund av att andra inte tar sitt ansvar nog att informera om miljö- och hälsoeffekterna på grund av bland annat kommersiella krafter, men också för att vi själva inte orkar bry oss och därmed håller för ögonen och öronen. Det blir lite de-tre-aporna-effekten, där någon håller för munnen, någon för ögonen och en annan för öronen. Jag gör tvärtom; jag insuper engagerat denna fakta och sprider gärna den vidare – jag tar mitt ansvar som ”upplyst”. Jag tror inte att jag är unik och märkvärdig på något sätt, men får jag bara en person att tänka till och våga ta steget till någon form av ”global” livsstilsförändring är jag nöjd. Om det så gäller en omläggning av kosten som ger både individuella och globalt positiva effekter, eller ett konsekvenstänk där man tänker innan man handlar – såväl i tanken som konsumtion – så är jag lycklig!  


Det ligger något i orden: 
“Be the change you want to see in the world”
/Ghandi

Delar här med mig av en informativ illustration om kemikalier och andra mindre snälla ämnen vi utsätter vår hud för och dess negativa påverkan. Klicka här för att se bilden större.

Ett uttryck som allt mer cirkulerar inom begreppet naturlig hudvård är "OCM" (The Oil Cleaning Method), vilket syftar på rengöring med naturliga vegetabiliska oljor. Att rengöra ansiktet med olja är inte bara ett mycket ekonomiskt knep utan också det allra skonsammaste får vår hud. Rengöring med fett är inte så märkligt som det kan låta - fett löser smuts, inklusive smink. Samtidigt som vegetabiliska oljor är närande och vårdande för huden rubbas inte hudens syramantel, som för ögat är osynlig och ligger integrerad i det översta hudlagret - epidermis. Syramanteln återfinns överallt på kroppen, även i hårbotten. Trots att den är osynlig så känns det i huden om den tas bort eller förstörs. Effekten kan till exempelt ge en torr och stram känsla efter rengöring.
Det var med olja antikens människor rengjorde sig, när de inte helt enkelt avfettade sig rejält med soda vilket sedan krävde ordentlig återfettning med olja. Den uråldriga konsumtionen av olivolja och örtoljor i södra Europa och västra Asien under forntiden och antiken var ingen kulturhistorisk lustighet utan en nödvändighet för att skydda huden mot bland annat det heta och torra klimatet.

Grunden till en frisk och vacker hud är en frisk syramantel. Det finns egentligen inga hudtyper, som man ofta felaktigt kallar det, utan hudens kondition är snarare tillstånd som skiftar beroende på yttre och inre omständigheter, som hur man tar hand om sin hud, vad man äter och hur man mår. Några vanliga orsaker till skada på syramanteln är att man använder för starka och aggressiva rengöringsprodukter, peelingprodukter, behandlingar med syror, för mycket stark sol samt långvarig inre och yttre stress. Tänk på att detsamma gäller för de rengöringsprodukter man använder till kropp och hår.
Har man en rubbad syramantel och låter huden vara så känner man att huden efter en viss tid känns bra igen. Det beror på att syramanteln återbildas vilket går ganska snabbt när man är i 20-årsåldern, därefter går det allt långsammare med åren. Att ständigt skada syramanteln ger onödigt slitage på huden och till slut kan det ge bestående skador vilket gör att huden åldras snabbare. Motsatsen däremot gör att huden kan arbeta som den ska med sina naturliga processer både natt och dag. När huden är i balans har man heller inget behov av att smörja in sig med feta krämer på natten.

När man går över till OCM-rengöring kan det hända att man upplever att huden blir sämre, att den blossar upp och får utbrott. Detta är dock ett tecken på att huden regleras och återfinner sin balans och någonting man får vara med på kan ta tid. I utbyte får man dock så småningom en friskare och balanserad hud.


Vegetabiliska oljor att använda till OCM
- Basoljor som olivolja, jojobaolja eller mandelolja är utmärkta rengöringsoljor till alla hudtyper
- Ricinolja (används sparsamt i och med att den verkar mycket djuprengörande och t o m kan verka uttorkande på huden vid för generös och tät användning), men kan även uteslutas

Vill du se hur en ansiktsrengöring med olja kan gå till har den bloggande ekologiska hudvårdsterapeuten Emma Granath publicerat en videoklipp på detta.


TIPS: tänk på att se efter kallpressade och ekologiska vegetabiliska oljor för att få den renaste, mest näringsrika och minst behandlade oljan.