Lite om mitt tankesätt gällande hållbarhet



Jag tänkte försöka mig på att förklara varför jag har ett sådant stort intresse för naturlig och hållbar hudvård, eller egentligen för en hållbar livsstil överhuvudtaget. För att få någon form av bakgrund till det hela, tror jag att mitt fördjupade intresse grundar sig i den nyfikenhet jag alltid haft. Jag har alltid velat förstå hur saker och ting fungerar, varför och inte minst har min analytiska förmåga lett till ett sammanhangstänkt. Tillsammans med att jag besitter så pass mycket empati, som jag tror krävs för viljan och drivet till livsstilsförändring, har jag kunnat se allt i ett större sammanhang och insett att även mina livsstillsval – som enskild individ – är betydelsefulla nog för att göra skillnad. Det är svårt att kortfattat sammanfatta alla skäl till mina livsstilsförändringar, men jag ska ändå göra ett försök med att ta upp - för mig - två viktiga frågeställningar.


Varför jag är vegan
Det faktum att man är vegan klingar inte sällan provocerande hos andra, inte minst hos de som vet allra minst om veganism. Liksom som för allt annat avvikande, är just livsstilsval och beteenden utom normen för många någonting läskigt. Just kost är också väldigt känsligt, då många verkar ta avvikande och alternativa kostval personligt, som att vad de äter på något sätt är fel. Min syn på veganism är liksom den för naturlig hudvård just holistisk. Jag ser på mitt livsstilsval som vegan som en helhet - av omsorg för mig själv/min kropp, mitt sinne samt vår omvärld och miljö. När man talar om skälen till att man är vegan brukar man tala om etiska, religiösa, miljö- och/eller hälsoskäl. För mig samspelar allt.

Jag är vegan av empati för djuren, som jag ser som individer vi människor själva valt att se som mindre värda på grund av avsaknad av talförmåga och möjligen avancerad intellekt, och som en reaktion mot djurhållningen, som jag anser vara ”ohuman” och långt bortom djurs naturliga levnadsmiljö. Jag är även vegan på grund av miljöskäl; att äta och producera kött kräver t ex enorma mänger energi och resurser i jämförelse med att äta en växtbaserad föda. Vad gäller hälsoaspekterna är en i huvudsak växtbaserad kost den kosthållning all forskning pekar på som den mest hälsosamma och kroppsvänliga. Huruvida vi är skapta för att äta kött eller inte är en annan fråga jag hade behövt tillägna ett helt eget inlägg för. Vilket som är dock varken kött eller animaliska livsmedel något vi i vårt  (notera->) västerländska samhälle behöver för vår överlevnad. Den som vill jämföra sig med människor levandes i ett samhälle uppbyggt kring helt andra förutsättning för årtusenden sedan får gärna göra det, men det är inte att vara i eller ta hänsyn till sin samtid. Att man kan leva som vegan är jag ett levande bevis på – med varken järn- eller B12-brist (de brister man framför allt varnar för hos veganer). Däremot anser jag att man har ett ansvar gentemot sig själv att läsa på om näringslära för att undvika eventuella brister, som kan uppkomma vid enformig och bristfällig kosthållning. Detta är dock egentligen inget unikt för vegankost, brister är idag ett nästan lika stort problem även bland blandkostare som äter en allt mer processad och enformig kost, varför man inte ska hänga upp sig på att vegankost skulle vara ohälsosamt. Faktum är att en allsidig och varierad vegankost många gånger kan gå om en idag västerländsk kosthållning vad gäller tillgången av många viktiga näringsämnen, samtidigt som man som vegan får i sig mindre industriellt framställda tillsatser och annat av människan framtaget som kroppen evolutionärt sätt inte känner igen på grund av dess onaturliga struktur. 


Om medveten konsumtion – av bland annat naturlig hudvård och kosmetika
Det är svårt att inte återigen dra paralleller till mitt helhetstänk och min empati för vår omvärld. Vissa verkar ha fömågan att kunna skaka av sig fakta om sådant de vet att de skulle kunna påverka med hjälp av lite ansträngning, men bekvämlighet verkar ha någon överlappande effekt. Många gånger handlar de fortfarande om okunskap – både på grund av att andra inte tar sitt ansvar nog att informera om miljö- och hälsoeffekterna på grund av bland annat kommersiella krafter, men också för att vi själva inte orkar bry oss och därmed håller för ögonen och öronen. Det blir lite de-tre-aporna-effekten, där någon håller för munnen, någon för ögonen och en annan för öronen. Jag gör tvärtom; jag insuper engagerat denna fakta och sprider gärna den vidare – jag tar mitt ansvar som ”upplyst”. Jag tror inte att jag är unik och märkvärdig på något sätt, men får jag bara en person att tänka till och våga ta steget till någon form av ”global” livsstilsförändring är jag nöjd. Om det så gäller en omläggning av kosten som ger både individuella och globalt positiva effekter, eller ett konsekvenstänk där man tänker innan man handlar – såväl i tanken som konsumtion – så är jag lycklig!  


Det ligger något i orden: 
“Be the change you want to see in the world”
/Ghandi


Kommentera inlägget här :