The Green Living Guide

 

Sedan en tid tillbaka har jag gått över till att använda olivtvål som hand- och duschtvål liksom senare även som shampoo. Ett kort tag använde jag en blandning av tvättnötter och indiska örter istället för ekologiskt rinnande shampoo och balsam från Bentley Organic, men då jag blev varse om att man kan använda olivtvål även till att tvätta håret, vilket jag testade och visade sig fungera fenomenalt bra (i alla fall på mitt hår), så har även tvättnöttsblandningen blivit överflödig. Numera använder jag olivtvål såväl som kropps- som hårrengörare, något som förutom magring av badrumshyllan även blivit en ekonomisk besparing då tvålen kostar ca 50-70 kr men som jag använder som handtvål, duschtvål och shampoo (använder ej längre balsam)! En annan uppskattad bonus är att mina arbetsrelaterade handeksem helt läkt ut sedan jag började använda olivtvål! Något annat jag är nyfiken på är att testa tvätta kläder med olivtvål, vilket jag läst mycket om.

 

Den olivtvål som fallit mig mest i smaken är den svenska handtillverkade olivtvålen "Milda Oliva" från Klockargårdens, som är ren olivtvål som består enbart av ekologisk och kallpressad försåpad olivolja. Denna olivtvål är även överfettad (att det finns oljor kvar i tvålen) så att den återfuktar huden. En överfettat olivtvål är därför mycket mjuk och vårdande för huden och behåller olivoljans vårdande egenskaper.

Jag har läst på mycket om olivtvål och förstått att en äkta och bra olivtvål inte ska behöva bestå av mer än försåpad olivolja. Försåpningen sker med hjälp av lut som tex sodium hydroxid för att förvandla oljor till tvål, men är detta riktigt gjort ska dessa annars starkt frätande ämnen inte finnas kvar i den slutliga tvålen. Det är som Jenny Jahn (grundare av märket Green Love) förklarar: ".. Det finns inga tvålar utan någon form av förtvålning av dessa ämnen (de listas inte alltid). Alternativet är att ha starkare tensider istället.."

En riktigt gjord olivtvål är en ren och snäll naturprodukt och ska inte behöva konserveringsmedel eller andra kemiska tillsatser, dessa tillsatser är enbart en indikation på en dåligt gjord olivtvål. Om olivtvålen innehåller för mycket lut i förhållande till olivolja kommer tvålen att bli för alkalisk och kan då den verka frätande och uttorkade på huden. I förhållande till konventionell tvål, men även många andra "gröna" och naturliga alternativ, så står sig olivtvål starkt vad gäller renhet, miljövänlighet och nyttjandet av få råvaror!

 

Förutom att olivolja är en högst ren naturprodukt så är olivtvålar ett bra alternativ till tvålar med palmolja som annars kräver regnskogsskövling. I Indonesien, Malaysia och på Sumatra skövlas regnskog för att ge plats för odlingar av palmolja. Oljan säljs som vegetabiliskt fett i Sverige och finns i allt från margarin och grillolja till rengöringsmedel och tvättmedel samt som vanlig ingrediens i fast tvål. En del tvålar marknadsförs som olivtvål trots att de mest består av palmolja och är doftsatta med olivarom, så ett tips är att verkligen kolla innehållsförteckningen! En annan bra miljöaspekt med fasta olivtvålar är att de oftast inte har någon förpackning mer än en pappersremsa eller på sin höjd en liten papperskartong. Alltså inte en massa plastpumpar eller dylikt. Klockargårdens olivtvål har bara en pappersremsa som "förpackning" och därmed spars det på en massa onödig och resurskrävande förpackning. Olivtvål är inte bara en mild och effektiv multiprodukt utan även ett miljövänligt och något bortglömt alternativ som stått sig i årtusenden - för olivtvålar är inget nytt påfund!

 

TIPS: läs mitt tidigare inlägg om olivtvål här. I vissa hälsokostbutiker kan du hitta rena olivtvålar eller såkallade aleppotvålar (syriansk olivtvål - ofta med lagerblad tillsatt - som tillverkas enligt en uråldrig tradition). Läs innehållsförteckningen noga bara!

 

 

 

När diskussionen kring konserveringsmedel kommer upp är det många som hävdar att konserveringsmedel är en nödvändighet. Är man inte mer insatt i produktionen av och innehållet i mat och hudvård är det lätt att köpa detta resonemang och att man fortsätter konsumera som "vanligt". Vad gäller konserveringsmedel handlar det ju om att mat och hudvårdsartiklar inte ska bli dåliga och att de ska ha lång hållbarhet. Logiskt nog är det ju en självklarhet att mat och hudvård med tiden blir gammalt, men är det verkligen en nödvändighet att lagra mat och hudvård i åratal? Vem vinner egentligen på detta?

 

Främst är det ju tillverkarna själva som vinner på att nyttja konserveringsmedel för att hålla uppe sin omsättning genom massproduktion av långlivade stapelvaror. Vad vi konsumenter främst vinner på detta är att vi kan fylla våra skafferier och badrumshyllor med mångt fler produkter än vad vi i slutändan hinner nyttja innan det långt framsatta bäst före-datumet. För om man nyttjar rena råvaror av mat och hygienartiklar inom en rimlig hållbarhetstid så uppstår inga risker för härskning, mögelangrepp, etc.

Jag har med tiden allt mer fått upp ögonen för hållbarhetsgivande ämnen som konserveringsmedel och detta har fått mig att tänka till kring min egen konsumtion. Hur många skönhetsprodukter behöver jag egentligen? Har jag ett motiverat behov av att köpa produkter med kemiska konserveringsmedel i form av kryptiska E-nummer jag liksom många andra konsumenter knappt förstår, eller kan jag på något sätt kringgå detta för att båda handla mer medvetet men också för att undvika tillsatser i massproducerad mat och hudvård?! För i slutändan, vad vet vi egentligen om kosekvenserna med nyttjandet av konserveringsmedel?

 

Ämnesgruppen parabener, som har varit mycket i ropet de senaste åren, har nu under några årtionden använts som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter, men även i livsmedel (till exempel tillsatserna E214 och E218) och i läkemedel. Trots utredningar som bland annat påvisat att parabener kan ha en störande påverkan på kroppens hormonella system, så är alla parabener idag fortfarande tillåtna att använda i Sverige. Brittiska studier har till exempel påvisat att konserveringsmedlet natriumbenzoat förvärrar hyperaktivitet och ADHD hos barn. Natriumnitrit, med E-nummer E250, har i vissa undersökningar visat sig vara cancerframkallande. E250 finns bland annat i charkvaror, som korv och skinka, leverpastej, m.m. Man bör därför äta så lite charkuterier som möjligt eftersom cancerrisken är dosberoende. De finns även de som hävdar att alla dessa tillsatser, som färgämnen och aromer och konserveringsmedel, förstör antioxidanter, vitaminer och fettsyror i maten vilket indirekt påverkar hälsan negativt genom framför allt förlorad näring.

De försiktighetsåtgärder man kan ta till ligger alltså på en själv av hur och vad man väljer att konsumera. De risker som finns med konserveringsmedel är dessutom inte unika, utan de finns ett tusentals tillsater i form av kemikalier i såväl matvaror, hudvård och kosmetika, m.m., som fortfarande används under experimentella förhållanden i och med att de är såpass nya och dessutom kan reagera toxiskt med andra ämnen genom såkallad coctaileffekt. Konserveringsmedlens främsta uppgift är dessutom att hämma tillväxten av oönskade organismer. Därför har de också miljöeffekter när de sedan hamnar i naturen. Då de finns så ofantligt många ämnen som kan reagera på olika sätt och med varandra är nästan alla kombinationer av olika tillsatser ett experimentellt risktagande med potentiella risker för såväl hälsan, djur och natur.

 

 

- Titta på tillverkningsdatum och hållbarhet innan du köper maten och välj KRAV-märkt och ekologiskt i så stor utsträckning du kan.

- Planera dina matköp veckovis och köp rena råvaror och laga din egen mat från grunden. Det kan låta tidskrävande, men förutom att du då faktiskt ger din kropp riktigt och näringsrik mat, så spar du mycket pengar genom matlådor i form av storkok och planerade köp som resulterar i ett faktiskt nyttjande och inte potentiellt nyttjande i form av lagrande.

- Köp inte fler hudvårds- och hygienartiklar än vad du nyttjar. Behöver du verkligen tre shampoon, fyra ansiktskrämer, sju läppstift? Eller för den delen 17 konservburkar?! Köper du inte fler artiklar än vad du hinner att nyttja så använder du också upp produkterna innan de riskerar att bli dåliga.

- Köp inte vattenbaserade produkter (läs nedan). Se efter rena naturliga produkter utan onödiga tillsatser, om produkterna är rätt tillverkade är kemiska konserveringsmedel och andra tillsatser inte nödvändiga. Om konservering är nödvändigt kan man nyttjat bland annat naturliga antioxidanter i form av E-vitamin, örter och vissa eteriska oljor. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar behöver vax och fett sällan konserveras. Många eteriska oljor är svamp- och bakteriedödande vilket man kan ta med i beräkningen av konserveringsmedel. Det vi köper är ofta i formen vattenemulsioner som innehåller massor av vatten som fort blir dåligt och därför måste konserveras. Utan vatten kan bakterier inte leva, och därmed fördärvas inte hygienartiklarna eller matvarorna.

- Även val av produktförpackning kan spela roll för hållbarheten. Vad gäller hygienartiklar är glas bäst. Glas släpper inte igenom annat än ljus, och mörkt glas gör inte ens det. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar är även pumpflaskor mest hygieniskt då de aldrig öppnas och kommer i kontakt med fingrarna. Det är också bättre att förpacka i många småburkar istället för på en jätteburk som varar länge.

 

 

TIPS: läs mer om konserveringsmedel här.