The Green Living Guide

Hej alla kära bloggläsare! :] Ni kanske tycker att det har varit lite tyst från min sida. Det är nämligen så att jag har flyttat till Göteborg (bodde utanför innan) och har börja en utbildning inom business management, och ska nu även läsa en distanskurs i konsumtion, miljö och etisk handel. Det är högt tempo på min utbildning samtidigt som jag nu även tagit på mig den här distanskursen. Detta är anledningen till att min blogg och twitter-kontot för den här bloggen blivit lidande. Men nu jobbar jag mot att en dag också yrkesmässigt kunna jobba med hållbar handel som är min stora passion! Jag funderar dock på att ta upp bloggen och twittrandet igen när det lugnat sig lite och jag bättre kommit in i studierna. Så.. hang on! Med kunskap kommer mer visdom! :]

 

Kära bloggläsare, jag får beklaga för dålig uppdatering av blogginlägg. Just nu ligger all fokus på plugg och jobb. Snart är dock skolan över och jag får då förhoppningsvis mer tid och ork till att skriva längre blogginlägg. Jag gillar inte att skriva inlägg bara för sakens skull, utan de ska finnas en med mening med dem. Annars finns alltid twitter-kontot för den här bloggen, vilken jag uppdaterar även när det är fattigt med blogginlägg. Ovan har du ett smakprov på vad twitter-kontot bjuder på. :] 

Twitter: twitter.com/thegreenbeguide

 

Idag finns det en uppsjö av olika dieter och kosthållningar som förespråkar en mängd olika sätt att äta. Detta är även en anledning till att många lätt kan känna sig vilsna i alla kostråd och bland matvaruhyllorna. Samtidigt är ju många rätt bekväma av sig och söker sig därför till dieter med ”minsta” uppoffring, en diet där ens favoritmat gärna får inkluderas. En annan intressant aspekt av hela den här diet-djungeln är att det är så mycket fokus på dieter som ska hjälpa till vid viktnedgång, inte bara vid utan även gärna helt utan i övrig ansträngning i form av kompletterad träning. Denna "vikthets" och fokus på den yttre kroppen har ofta större betydelse än om kosten är just näringsrik.

Mat utgör en sådan viktig del i vårt liv och är dessutom förknippat med mycket känslor. Dels är mat idag förknippat med status, men vad du lägger i varukorgen avslöjar också ditt förhållande till mat. I och med alla olika dieter som finns och alla olika hälsoråd som finns, så är mat ett laddat ämne och väcker såväl provokation som meningsskiljaktigheter.

Min tanke kring dieter är att dieter är ett nytt sätt att förhålla sig till mat i ett samhälle med överflöd på mat. Men den främsta aspekt som jag vill framhålla med det här inlägget är vad mat är - eller kanske snarare blivit! Mycket av det vi idag äter är ju regelrätt ingen riktig föda, utan mycket av det vi äter och väger in i dieter är också processat, bearbetat och ibland även helt industriellt framställt.
Uppenbarligen går det att leva på en mängd olika dieter och kosthållningar, för det gör ju människor. Utfallet av dessa moderna dieter utgör dock en intressantare fråga då många av de långsiktliga hälsoaspekterna ännu inte är fastställda. Min belysning är att jag anser att det är stor skillnad på att äta naturliga råvaror mot processade. Även om naturliga råvaror kan orsaka olika matallergier eller överkänslighet, så är själva kategorin naturliga råvaror något för kroppen igenkännligt. Det är framför allt när man rör ihop naturlig mat med processad och industriellt framställd ”mat” som man spelar med sin långsiktliga hälsa. Jag läser mycket forskning och litteratur om hälsa och den allra mesta förespråkar en naturligt sammansatt kosthållning lagad från grunden. Vissa av dessa förespråkar såväl kött, fisk, fågel, ägg och mjölk som en del av en balanserad kosthållning, andra förespråkar helt vegetariskt/veganskt.

Kött, fisk, fågel och ägg är mat som förekommit i människans kosthållning länge historiskt sätt. Mjölk som människoföda är starkt förknippat med folk som levt i samhällen med boskapsdjur, varför allergi mot mjölk och laktos är oerhört vanligt över hela världen. Historiskt utvecklar människan laktosintolerans i vuxen ålder, men de människor som levde i samhällen med boskapsdjur muterades till att kunde spjälka laktos. Människan är för övrigt den enda art som konsumerar mjölk i vuxen ålder. Denna mjölk kommer dessutom från en annan art och har därför en annan sammansättning än människans bröstmjölk. Detta är skäl nog till att jag aldrig skulle vilja konsumera mjölk igen eftersom jag inte vill dricka/äta en annan arts tillväxthormoner, som i komjölkets fall är avsedda för kalvars snabba tillväxt - inte för människor!

Det största problemet med kött, fisk, fågel och ägg idag, och som motsäger många av argumenten kring att människan alltid ätit sådan föda och behöver denna ur näringssynpunkt, är att vi inte äter denna föda ur samma premisser som för. Köttet, fiskarna, fåglarna och äggen vi äter idag kommer inte sällan från förhållanden av massproduktion som skapar såväl mycket lidande för djuren, men även näringsförluster/gifter och miljöbelastning. Särskilt köttprodukterna är även oftast väldigt processade, vilket inte går att jämföra med det rena och viltfångade kött vi åt förr. Dessutom är vårt påstådda behov av animalier överdrivet, för aldrig har vi ätit så mycket animalier som vi gör idag och detta med ett utfall kopplad till ökad ohälsa. Dessutom är förhållandena och tillgången på föda i vårt västerländska samhälle annorlunda idag, och ur näringssynpunkt överlever såväl vegetarianer som veganer på sin kosthållning - utan brister - bara man är uppmärksam på hur och vad man äter.

Min avsikt med det här inlägget är inte att propagera för vegetarianism eller veganism, men jag vill ändå understryka en nyanserad bild av kost och dieter. Det råder en sådan överdriven rädsla för just vegetarisk och vegansk kosthållning, som att även dessa vore ett modern påfund av nya ohållbara ”dieter”. Jag skulle ändå vilja belysa veganism som en kosthållning som tar hänsyn till sin samtid. Sedan kan man alltid diskutera olika inriktningar av veganism, där tyvärr ”skräpveganismen” är den som oftast belyses och den som också oftast orsakar eventuella brister, etc.
Min slutsummering får nog ändå bli, att oavsett kosthållning eller dieter så tror jag att det viktigaste ur hälsosynpunkt är att äta rena råvaror och att själv laga sin mat från grunden. Det värsta man kan äta är egentligen allt som människan själv skapat som ”föda”. Om man undviker för processad mat, raffinerade råvaror, E-nummer och andra tillsatser, industriella fetter, etc., så skonar man sin kropp från de värsta hälsobovarna och har så sätt en mer hållbar och hälsosam kosthållning än vad alla ”dieter” där ute lovar.

 

 

 

Superfoods är ett område som verkligen väckt mitt intresse den senaste tiden. Det existerar ju någon form av trendvåg med superfoods nu, varför det också blivit allt mer tillgängligt. Förr såg jag mycket på den "ideala" kosthållningen (enligt och för mig) som en sammansättning av ekologisk, i huvudsak oprocessad och egentillagad vegansk mat. Detta är en sammansättning jag fortfarande står fast vid, men med nyvunna och fördjupade kunskaper har jag insett att även denna kosthållning kan behöva komplement av näring för att man ska få i sig alla näringsämnen man behöver. Detta är inget unikt för veganer, utan även "allätare" hade kunnat må bra av extra näring.

 

Det är så många faktorer som väger in i vårt ökade näringsbehov. Dels har matproduktionen förändrats med bekostnad på näring. Detta genom urlakade mineralfattiga odlingsjordar, hårt bekämpade och ibland också genmanipulerade grödor, långa transporter som kräver "fräscha" råvaror som inte fått mogna klart innan de fraktas iväg, etc. Lägg då till dagens snabba livsstil, där kroppen går på högvarv och stressas av såväl yttre som inre faktorer, och gärna med en daglig dos stimulantia som kaffe som "piggar upp" (läs: aktiverar kroppens stresshormoner), tillsammans med näringsfattig processad mat. Det finns många näringsforskare som menar på att vi är allt fler som lever med näringsbrist och obalanser i kroppen, vilket resulterar i både fysiskt och psykisk ohälsa. Man behöver inte nödvändigtvis må dåligt i nuet, utan näringsbrister här och nu kan även långsiktligt orsaka ohälsa.

 

När jag var under mycket emotionell stress förra året och stresshormonerna sprutade ur min kropp, så försökte jag finna biologiska förklaringar på min kropps reaktion istället för att helt och hållet anförtro mig sjukvårdens huvudsakliga hjälp: genom utskrivandet av symptomdämpande mediciner. Jag var nämligen tillräckligt insatt i det faktum att kroppen är väldigt komplex och ingen maskin. Jag tog via sjukvården prover på olika värden för att se så att jag inte led brist på några näringsämnen. Jag hade inga brister, trots det kände jag mig inte bra alls. Redan här visas prov på vårdens bristande kunskaper inom nutrition, då inga brister på kanske två-tre provtagningar av näringsämnen "friskförklarade" mig som patient trots alla mina symptom. Kroppen behöver givetvis en mängd fler näringsämnen än två-tre stycken, och detta i form av olika mineraler, vitaminer och olika fytonäringsämne, med flera näringsämnen, för att fungera optimalt. Det finns mycket forskning där man kan påvisa sambandet mellan brister och olika sjukdomstillstånd. Äter man då en hälsosamt sammansatt vegankost (som jag ändå vill påstå att jag gjorde), så spelar det ingen roll när kroppen utsätts för sådan kraftig emotionell stress att kroppen genom högvarv tömmer depåerna av viktiga näringsämnen.

Efter egen efterforskning slutade jag att dricka kaffe, som varit en "guilty pleasure" i min annars hälsosamma kosthållning. Detta eftersom jag märke att jag kände mig ännu mer uppstressad efter att druckit kaffe. Jag berättade detta för läkaren som undersökte mig, men hon menade på att kaffet nog inte var någon fara. Men efter att jag slutade dricka kaffe mådde jag allt bättre, t ex minskade mina dåvarande hjärtrus och ångestkänslor. Enligt egna efterforskningar insåg jag vilket kraftfullt stimulantia kaffe är, något många inte är särskilt medvetna om. Kaffe innehåller sådana stora mängder koffein att man förutom stressrelaterade symtom kan få utmattade binjurar. När kroppen är stressad behöver den mer av vissa näringsämnen. Magnesium, zink, C-, och B-vitaminer är exempel på viktiga näringsämnen. Om kroppen då förbrukar mer än vad den får av dessa näringsämnen uppstår till slut brister och bristsymptom.

Exempel på sådana symptom är: sömnproblem, muskelspänningar, ångest, hjärtklappning, irritabilitet, blodsockerobalans, tinnitus, svettningar, trötthet, depression, slemhinneproblem, huvudvärk, hudförändringar, håravfall, anorexi, impotens, nedsatt fertilitet, PMS och sämre immunförsvar. Jag led av flera av dessa symptom!

 

Allt eftersom har mina vidare efterforskningar om näringsämnen lett mig in på superfoods. För många kanske det låter för bra för att vara sant och som ännu en "hälsofluga", men när man läser på så inser man att det inte är så märkvärdigt med dessa så kallade superfoods. Grejen med superfoods är att det är naturliga råvaror i form av naturliga växtligheter. Det kan röra sig om frukter, bär, alger, gräs, svampar, örter, m.m., som ofta frystorkats till pulver eller dylikt, som man sedan kan berika sin mat med. Superfoods är alltså råvaror som ätits och ibland även nyttjats medicinalt i årtusenden. Det i sådana fall märkvärdiga med superfoods är att de är ovanligt näringstäta och därför fungerar som näringskomplement. Detta utan att man behöver ta syntetiska tillskott som enligt mig och många andra är både farligare att ta och med större risk för överskott och biverkningar i och med att de är framtagna i isolerad form - utan naturligt förekommande hjälpämnen.

Jag har börjat berika min dagliga kosthållning med superfoods och känner mig faktiskt bättre. Men kroppens återhämtning kan ta tid, och man bör därför inte förvänta sig under på bara någon månad. Man får dessutom inte glömma att hälsa verkar holistiskt där flera faktorer spelar in i välbefinnandet; allt från kosthållning, livsstil och miljö.  

 

Vissa superfoods rekommenderas att tas i kurer, andra anses ofarliga att äta dagligen. De rekommenderade doserna kan även skilja sig beroende på terapeutiskt verkan. Följer man de angivna doserna och inte häller i sig en hel påse med något frystorkat pulver, så skulle jag nog faktiskt våga påstå att det snarare är farligare att ta syntetiska tillskott. Det kan dock vara bra att läsa på om det superfood man är nyfiken på utifrån ens behov (OBS: se efter ekologiskt odlade superfoods!), samt eftersom vissa superfoods avrådes kombineras med vissa mediciner och vid vissa allergier, osv. Alltså krävs samma försiktighet som vid nyttjandet av mediciner - bara det att mediciner är ett mycket nyare påfund än råvarorna bakom så kallade superfoods som därmed nyttjats långt mycket längre än många av dagens mediciner!

 

 

 

Tyvärr blir bloggen återigen lidande. Jag blev antagen till en kurs i matematik som jag nu går samtidigt som jag jobbar, och jag har redan känt av oönskad stress som för mycket "måsten" kan ge. Jag känner mig inte helt återhämtad efter föregående års emotionella "kollaps", så jag är mer stresskänslig än vad jag annars hade varit. Därför känner jag att jag får prioritera. Jag kompletterar med matematik för att kunna söka in på vidareutbildningar inom handel till hösten. Har känt att jag stått och stampat för länge med funderingar om vilken yrkesriktning jag ska sträva mot, vilket gjort mig något vilsen. Men nu har jag börjat sätta upp delmål för att kunna nå mina ambtioner av att på något sätt arbeta med hållbar och grön handel - ett ämne jag känner att jag brinner för och som jag yrkesmässigt skulle vilja arbeta med! :]

Jag kommer dock att uppdatera när tiden och lusten infinner sig. Kolla annars gärna twitter om ni saknar blogginlägg!

 

 

När man har en sådan livsstil jag har händer det också att man möts av mycket skepticism. Allt från hur jag som vegan inte skulle kunna äta någonting och hur jag kan få i mig alla näringsämnen, till tankegångar om hur allting runt omkring oss på ett eller annat sätt "ändå" är farligt, varför uppfattningen finns att det inte ens är någon idé att man gör någon skillnad i sin livsstil. Att jag bryr mig såpass mycket om vad jag stoppar i mig och vad för produkter jag använder och undviker att använda verkar väcka mycket provokation. Denna "provokation" tror jag ofta grundar sig i folks okunskap och som en ren försvarsställning. Det är känsligt med kost och livsstilsvanor, är någon annans livsstil och kosthållning helt tvärtemot ens egen är det lätt att man uppfattar den andres som ett hot. Jag pratar gärna öppet om mitt synsätt och min livsstil men jag prackar inte på. Med den här bloggen delar jag med mig av mina erfarenheter och kunskaper ihopp om att ge ökad kunskap för holistisk livsstil för den som är intresserad av att göra skillnad - såväl för sig själv som för andra människor, djurliv och miljön.

 

Det råder någon allmän uppfattning om att det är upp till var och en hur man vill leva sitt liv, och så ska det väl också få vara. Men det finns många levandsvanor som dock jag tycker är beklagliga i och med att det sällan är så att omgivningen (med vilken man enbart brukar syfta på andra människor) inte påverkas. Jag har själv en stark inställning, eller kanske snarare önskan, om att alla människor ska göra vad de kan för att vara en medmänniska för andra människor, djur och natur. Jag har en förstående inställning för att många människor har bristfälliga kunskaper och därför har svårt att se samband och utfall av olika levnadsvanor.

"Det man inte vet har man inte ont av" är ett ordspråk vars innebörd man kan fundera på. Faktum är att mycket av det vi inte vet har vi ont av. Vi drar på oss livsstilsrelaterade sjukdomar som troligtvis blir vår död, så som hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, alkoholism, vissa cancerformer, m.fl. Det kommer hela tiden rapporter om hur viktigt det är att äta hälsosamt och hur viktig kosten egentligen är när det gäller olika sjukdomar. Dessutom visar nyare forskning att generna inte har så stor betydelse för sjukdomar som vi tidigare trott, utan livsstilen har en betydande del för om man utvecklar olika sjukdomar. Om man då bryr sig om sin hälsa och sitt åldrande har man trots allt ett finger i spelet. Och även om inte alla har en önskan om att äta hälsosamt finns det ändå mycket man kan bidra med genom vad och hur man konsumerar mat, som är en av våra största utgifter och där man kan påverka hur resurskrävande matproduktionen ska behöva vara.

 

Förutom att äta hälsosamt, vilket brukar förespråkas med en ren, oprocessad och i huvudsak vegetarisk kosthållning, så undviks nämligen genom denna kosthållning resurskrävande processer som tär på vårt ekosystem. Därför är det ändå inte enbart man själv som drabbas av vilken kosthållning man har, om man nu lever enligt principerna: "att dö ska man ändå göra" och "det jag gör har ändå ingen annan ont av". 

Vi lever i ett kretslopp där det vi andas, förtär och konsumerar samspelar. En stor del av det vi producerar och konsumerar idag är inte biologiskt nedbrytbart eller hållbart, vilket innebär att det vi inandas, förtär och konsumerar innehåller rester av oorganiska och icke nedbrytbara ämnen som skadar såväl människan som djurliv och natur. Med vad vi konsumerar markerar vi en vilja till förändring och förbättring. Ju fler vi är i att göra medvetna och miljövänliga val i vår konsumtion, desto säkrare och miljövänligare produktion och produkter kommer att tas fram. Denna förändring skulle tids nog också pressa priserna på de konsumtionsvaror som många idag kanske anser vara för dyra, en anledning till att många också väljer den "bekväma" vägen.

I det samspel och i det västerländska samhälle vi lever anser jag att vi inte bör vara så egoistiska utan göra det vi kan för att inte belasta vår jord och våra "medvarelser" mer än i onödan. Även om man inte kan göra allt kan vi göra väldigt mycket mer än vad vi tror för att skapa en mer hållbar värld. Jag anser mig inte vara hälsofanatisk, även om hälsan är viktig för mig av flera anledningar. Men min "fanatism" är större än så då jag eftersträvar en mer hållbar planet. I sådana fall är jag väl "planetfanatisk", eller vad jag hellre skulle vilja kalla det - medmänniska!

 

 

 

 

För de som sminkar sig är ofta basen det allra viktigaste. Jag hör till den skara som tycker att det är en väldigt kul och kreativ syssla med make up, men för den saken skull vill jag inte kladda på mig vilka kemiska substanser som helst och bli ett offer för den konventionella kosmetikaindustrin och de effekter dessa produkter och dess innehåll har på hälsan, djurliv och natur. Därför har jag de senaste åren prövat på en hel del naturliga alternativ inom naturkosmetik. Jag är dock väldigt kräsen vad gäller innehåll och "less is more" tillsammans med renhet är vad som gäller när jag synar innehållsförteckningen på kosmetika. Av denna anledning är kategorin mineral-make up en attraktiv kandidat inom naturlig kosmetika. Men tyvärr råder det även inom denna kategori mycket green washing med utfyllnader, artificiella doft- och färgtillsatser och andra tveksamma tillsatser, så det gäller att läsa innehållsförteckningen noga!

 

Sedan några år tillbaka är foundationen från Lily Lolo det självklara valet för mig när det kommer till just foundations. Innehållsförteckningen har jag synat hårt och foundationen hör till en av de renaste på marknaden där man helt bygger formulan på rena malda mineraler - inget annat i form av utfyllnader, tillsatser, m.m. Lily Lolo's produkter ska inte heller innehålla nanopartiklar. Jag har själv kontaktat företaget och frågat, så då anser jag att man får lita på detta. Dessutom har de en foundationnyans som passar min gultonade hud perfekt, nämligen nyansen "Warm Honey". Därför ger även en heltäckande applikation ett naturligt resultat.

Jag har även testat foundation från bland annat 100% Pure, men jag behövde något mer matt och fast som denna från Lily Lolo som verkligen sitter på plats och som kan byggas upp till heltäckande. När jag testat andra foundations återkommer jag alltid till Lily Lolo, vilket väl säger en del om hur nöjd jag är med denna foundation.

 

Vissa kan uppleva mineral-make up som något uttorkande och det finns till och med mineralfoundations med vegetabilska oljor, fetter eller vax tillsatt, men jag undviker detta i och med risken för härskning, bakteriebildning, m.m. I rena mineraler kan nämligen inte bakterier uppstå. Däremot är det givetvis viktigt att ens sminkverktyg är rena, som kabuki-borsten man använder vid applikationen. För ett fint, täckande men ändå återfuktat resultat är min rekommendation att smörja in ansiktet med någon ekologisk kallpressad vegetabilisk olja som får absorbera helt innan man applicerar foundationen. Själv brukar jag smörja in ansiktet med ren ekologisk kallpressad arganolja cirka en halvtimme innan jag ska sminka mig, då hinner oljan sjunka ner och "fylla" ut torrhetsrynkor, m.m. Jag brukar även badda ansiktet med ekologiskt apelsinblomsvatten innan jag smörjer in oljan för att den ska absorberas bättre. Detta brukar ge finast resultat, när man verkligen låter oljan sjunka ner så att huden känns mjuk och återfuktad men inte kladdig innan man börjar arbeta in foundationen. Lily Lolo går att bygga upp till heltäckande och ger ett fint och jämt naturligt resultat med ett lyster utan skimmer. En smart tips jag själv kommit på är att man kan bygga upp med foundationen på ögonlocket och under ögonbrynen för highlight-effekt och öppnare blick. När nyansen, som på din foundation, är såpass nära din egen hudton blir denna uppljusning inte lika påtaglig utan ger ett mer naturligt och fräscht intryck. Sedan kan man ju skugga och sota med eyeliner och andra ögonskuggor om man vill det. Men som basögonskugga kan du alltid testa din foundation från Lily Lolo! 

 

TIPS: läs mina tidigare inlägg om mineral-make up och Lily Lolo här och här.

 

 

Ingredienser: Mica (CI 77019),lZinc Oxide (+ olika mineralpigment som ger de olika nyanserna)

Pris: 250 kr
Köpställe: www.eleven.se (finns även på fler köpställen, googla!)
Hemsida: http://www.lilylolo.co.uk

 

 

Ja, jag har tyvärr varit väldigt dåligt på att blogga i december. Har haft fullt upp med jobb för att kunna vara ledig över jul och nyår. Har bland annat haft besök och över nyår åker jag bort. Kolla gärna twitter om ni saknar inlägg, där finns i alla fall uppdateringar från under december. Återkommer med nya inlägg i januari. :]

 

 

 

 

Ni har väl inte missat nyheten om Världsbankens nya rapport om en förväntad ökad medeltemperatur på fyra grader? Det kanske inte låter så mycket, men faktum är att endast fyra grader kan ställa till med mycket förödelse för vårt ekosystem och därmed också oss människor (varför man nu alltid ska behöva fokusera på människan och inte kan se till helheten). Två grader har varit världens politikers mål sedan klimatkonferensen i Köpenhamn för tre år sedan. Det finns dock studier som inte utesluter att det kan bli ännu varmare, upp emot 6-7 grader på 100 års sikt. Det kan enbart spekuleras i vad detta kan ha för förödande effekter på vår planet, inte bara för oss människor utan kanske allra mest för vår utsatta natur och dess djurliv.  

 

Det finns alltid människor som påstår att det inte är första gången i jordens historia som det sker dramatiska klimatförändringar. Och visst, det må vara en förenklad hypotetisk orsak. Men varför chansa? Det senaste århundradet har det skett en explosiv industrialiserad utveckling som inneburit en allt större massproduktion och konsumtion som dessutom för var årtionde genomsyrats av en allt starkare "köp och släng"-atittyd och en konsumtionshets som jag själv tycker eskalerat. Denna utveckling har effekter på miljön, hur lite eller mycket vi än vill tro.

Förr handlade människor i västvärlden mer kvalité framför kvantitet, mycket på grund av att det var vad som erbjöds. Möbler, kläder och många andra nödvändiga prylar var av naturmaterial och hushållen lade såväl mer pengar som omsorg på riktig mat som lagades från grunden. Idag är det snarare billiga priser som lockar, vare sig det gäller kläder, prylar eller ett så fundamentalt behov som mat. Mycket av dagens snabba konsumtion verkar grunda sig på någon felaktig uppfattning om att konsumtion är likställt med "lycka" där man vänder på slantarna och väljer bort näringsrik mat mot snabbmat för att ha råd med saker som nya kläder eller alkohol för en utekväll. Men frågan är om inte fler människor snarare mår sämre av en ogrundad konsumtion än en mer medveten?

 

Jag själv känner mig i alla fall mätt på den konsumtionshets som existerar idag. Jag noterar såväl nischade magasin i butikshyllorna som uppmuntrar till "köp och släng"-konsumtion liksom utbyggnader av butiker som skyltar med "nyheter varje vecka". Från att ha varit en av många tjejer som fyllde min garderob med plagg där prislappen satt kvar och köpte modemagasin i travor som enbart skapade nya onödiga behov och "must haves", så kände jag till slut bara, nej - stopp! Med mitt ökade intresse för hållbar konsumtion och dess påverkan på miljön så fick jag mig en tankeställare. Dels insåg jag att konsumtion inte är lycka, särskilt inte om den sker på implusivitet. För har man egentligen inget faktiskt behov eller har fått sukta länge nog efter en sak som man köper, så faller detta "begär" ändå enbart i glömskan och blir ytterligare en pryl på det sopberg man trots allt skapar genom sin konsumtion. För någon gång kommer trots allt dagen då man inte längre uppskattar den där prylen eller klädesplagget eller så är det helt inte längre användbart, och då hamnar detta på det växande sopberg av antingen nedbrytbara, eller idag i huvudsak icke-nedbrytbara, material som vi lämnar åt vår jord att hand om. 

Det ska inte glömmas att allt fler material av de prylar vi köper idag också är en produkt av massproduktion i form plast och andra onaturliga material som vår planet inte har förmågan att ta hand om i och med sin onaturliga struktur. Dessutom är dagens massproduktion allt mer resurskrävande och beroende av giftiga kemikalier, m.m., i sin produktion.

Detta konsekvenstänk har jag idag med mig i min konsumtion - vad är det jag köper, med vilken grund och av vad/hur är det tillverkat?

 

Det är näst intill omöjligt att sluta konsumera om man inte på något sätt blir en självförsörjande "hippie", men det är ju ytterst få som ha någon önskan eller motivation till en såpass radikal livstilförändring. Inte ens jag - med mina starka ideal - är perfekt. Men istället för att låta sig slås ner av någon form av motigt samvetskval där det helt enkelt är för jobbigt att ställa om hela sin livsstil, så kan en begränsad och medveten konsumtion göra otroligt stor skillnad för såväl den privata ekonomin som vilket sopberg - eller kompost - man bidrar till. För man får inte glömma att en enskild individs val är en ring på vattnet till ett samhällig och global reaktion som kan ge såväl miljömässiga som politiska effekter. En liten parantes är dessutom att jag känner en mycket större tillfredställelse när jag faktiskt konsumera idag eftersom jag gör detta medvetet!  Och lycka? Ja, för mig har det gått upp att det handlar om en psykisk och fysisk god hälsa, goda relationer, umgänge och upplevelser - för inte är det allt man har shoppat i livet som man ser tillbaka på som den faktor som har skänkt en lycka?!

 

 

- Jag handlar så mycket ekologisk, KRAV-märkt och fairtrade-märkt som möjligt. Ungefär 80% av mina matinköp är från ekologisk odling. Jag har möjligheten att göra detta då jag fortfarande är "självförsörjande" och idag lever under omständigheter då jag helt och hållet själv kan välja vad jag värdesätter ekonomiskt, och riktigt mat är en viktig beståndsdel i min vardag. Medvetna matköp signalerar dessutom ett viktig budskap till matproducenter och deras ansvarstagande för miljön. En vegetarisk kosthållning är i varje fall alltid mer hållbart än en animalisk - vare sig den är ekologisk eller inte!

- Är vegan - att vara vegan tillhör den kosthållning som är minst resurskrävande och snällast mot miljön. Köttproduktion är en industri som kräver såväl oskyldiga djurliv liksom enorma resurser.

- Återanvänder plastpåsar och papperskassar tills de inte längre är fulldugliga istället för att köpa nya i mataffären.

- Sorterar och återvinner plast, kartong/papper, glas, metall, m.m.

- Köper jag något nytt där det finns valmöjligheter av material så väljer jag naturmaterial eller återvunna material framför plast!

- När jag handlar kläder tittar jag gärna på second hand, men då jag tyvärr inte är något vidare på att sy (även om jag velat vara det) så har de flesta gamla plagg ofta en taskig passform på min lilla kropp. Annars köper jag kläder enbart när jag vet med mig att jag kommer att använda det ofta. Dock har jag med mig i bakhuvudet det här med att "hur många plagg av denna sort behöver jag?" Dessutom skiter jag i modet idag. Jag är min egen "trendsetter" där de plagg jag bär är utvalda utifrån min egen personliga smak där något "bäst före"-datum inte existerar. Min basgarderob består av leggings/strumpbyxor och klänningar. Jag har slutat shoppat massa skor och väskor och har under det senaste året i princip använt mig av enbart en vardagsväska, ett par skor och en jacka. Hur många av dessa plagg behöver man egentligen?

 - Ska jag åka längre sträckor åker jag gärna tåg och kollektivt. Tyvärr bor jag i dagsläget något bilberoende (ute på landet), men ska jag åka längre och kollektivtrafik erbjuds dit jag ska så ställer jag bilen på pendelparkering för kollektivt byte!

 

 

"Hållbar konsumtion innehåller tre delar: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Att konsumera hållbart när man köper en vara eller tjänst innebär alltså att visa omsorg om konsekvenserna som ens köp får för miljön, ekonomin och sociala förhållanden, lokalt och globalt. /Konsumentverket

 

TIPS: läs mer om att konsumera hållbart på Konsumentverkets hemsida här.

 

 

 

Sedan en tid tillbaka har jag gått över till att använda olivtvål som hand- och duschtvål liksom senare även som shampoo. Ett kort tag använde jag en blandning av tvättnötter och indiska örter istället för ekologiskt rinnande shampoo och balsam från Bentley Organic, men då jag blev varse om att man kan använda olivtvål även till att tvätta håret, vilket jag testade och visade sig fungera fenomenalt bra (i alla fall på mitt hår), så har även tvättnöttsblandningen blivit överflödig. Numera använder jag olivtvål såväl som kropps- som hårrengörare, något som förutom magring av badrumshyllan även blivit en ekonomisk besparing då tvålen kostar ca 50-70 kr men som jag använder som handtvål, duschtvål och shampoo (använder ej längre balsam)! En annan uppskattad bonus är att mina arbetsrelaterade handeksem helt läkt ut sedan jag började använda olivtvål! Något annat jag är nyfiken på är att testa tvätta kläder med olivtvål, vilket jag läst mycket om.

 

Den olivtvål som fallit mig mest i smaken är den svenska handtillverkade olivtvålen "Milda Oliva" från Klockargårdens, som är ren olivtvål som består enbart av ekologisk och kallpressad försåpad olivolja. Denna olivtvål är även överfettad (att det finns oljor kvar i tvålen) så att den återfuktar huden. En överfettat olivtvål är därför mycket mjuk och vårdande för huden och behåller olivoljans vårdande egenskaper.

Jag har läst på mycket om olivtvål och förstått att en äkta och bra olivtvål inte ska behöva bestå av mer än försåpad olivolja. Försåpningen sker med hjälp av lut som tex sodium hydroxid för att förvandla oljor till tvål, men är detta riktigt gjort ska dessa annars starkt frätande ämnen inte finnas kvar i den slutliga tvålen. Det är som Jenny Jahn (grundare av märket Green Love) förklarar: ".. Det finns inga tvålar utan någon form av förtvålning av dessa ämnen (de listas inte alltid). Alternativet är att ha starkare tensider istället.."

En riktigt gjord olivtvål är en ren och snäll naturprodukt och ska inte behöva konserveringsmedel eller andra kemiska tillsatser, dessa tillsatser är enbart en indikation på en dåligt gjord olivtvål. Om olivtvålen innehåller för mycket lut i förhållande till olivolja kommer tvålen att bli för alkalisk och kan då den verka frätande och uttorkade på huden. I förhållande till konventionell tvål, men även många andra "gröna" och naturliga alternativ, så står sig olivtvål starkt vad gäller renhet, miljövänlighet och nyttjandet av få råvaror!

 

Förutom att olivolja är en högst ren naturprodukt så är olivtvålar ett bra alternativ till tvålar med palmolja som annars kräver regnskogsskövling. I Indonesien, Malaysia och på Sumatra skövlas regnskog för att ge plats för odlingar av palmolja. Oljan säljs som vegetabiliskt fett i Sverige och finns i allt från margarin och grillolja till rengöringsmedel och tvättmedel samt som vanlig ingrediens i fast tvål. En del tvålar marknadsförs som olivtvål trots att de mest består av palmolja och är doftsatta med olivarom, så ett tips är att verkligen kolla innehållsförteckningen! En annan bra miljöaspekt med fasta olivtvålar är att de oftast inte har någon förpackning mer än en pappersremsa eller på sin höjd en liten papperskartong. Alltså inte en massa plastpumpar eller dylikt. Klockargårdens olivtvål har bara en pappersremsa som "förpackning" och därmed spars det på en massa onödig och resurskrävande förpackning. Olivtvål är inte bara en mild och effektiv multiprodukt utan även ett miljövänligt och något bortglömt alternativ som stått sig i årtusenden - för olivtvålar är inget nytt påfund!

 

TIPS: läs mitt tidigare inlägg om olivtvål här. I vissa hälsokostbutiker kan du hitta rena olivtvålar eller såkallade aleppotvålar (syriansk olivtvål - ofta med lagerblad tillsatt - som tillverkas enligt en uråldrig tradition). Läs innehållsförteckningen noga bara!

 

 

 

När diskussionen kring konserveringsmedel kommer upp är det många som hävdar att konserveringsmedel är en nödvändighet. Är man inte mer insatt i produktionen av och innehållet i mat och hudvård är det lätt att köpa detta resonemang och att man fortsätter konsumera som "vanligt". Vad gäller konserveringsmedel handlar det ju om att mat och hudvårdsartiklar inte ska bli dåliga och att de ska ha lång hållbarhet. Logiskt nog är det ju en självklarhet att mat och hudvård med tiden blir gammalt, men är det verkligen en nödvändighet att lagra mat och hudvård i åratal? Vem vinner egentligen på detta?

 

Främst är det ju tillverkarna själva som vinner på att nyttja konserveringsmedel för att hålla uppe sin omsättning genom massproduktion av långlivade stapelvaror. Vad vi konsumenter främst vinner på detta är att vi kan fylla våra skafferier och badrumshyllor med mångt fler produkter än vad vi i slutändan hinner nyttja innan det långt framsatta bäst före-datumet. För om man nyttjar rena råvaror av mat och hygienartiklar inom en rimlig hållbarhetstid så uppstår inga risker för härskning, mögelangrepp, etc.

Jag har med tiden allt mer fått upp ögonen för hållbarhetsgivande ämnen som konserveringsmedel och detta har fått mig att tänka till kring min egen konsumtion. Hur många skönhetsprodukter behöver jag egentligen? Har jag ett motiverat behov av att köpa produkter med kemiska konserveringsmedel i form av kryptiska E-nummer jag liksom många andra konsumenter knappt förstår, eller kan jag på något sätt kringgå detta för att båda handla mer medvetet men också för att undvika tillsatser i massproducerad mat och hudvård?! För i slutändan, vad vet vi egentligen om kosekvenserna med nyttjandet av konserveringsmedel?

 

Ämnesgruppen parabener, som har varit mycket i ropet de senaste åren, har nu under några årtionden använts som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter, men även i livsmedel (till exempel tillsatserna E214 och E218) och i läkemedel. Trots utredningar som bland annat påvisat att parabener kan ha en störande påverkan på kroppens hormonella system, så är alla parabener idag fortfarande tillåtna att använda i Sverige. Brittiska studier har till exempel påvisat att konserveringsmedlet natriumbenzoat förvärrar hyperaktivitet och ADHD hos barn. Natriumnitrit, med E-nummer E250, har i vissa undersökningar visat sig vara cancerframkallande. E250 finns bland annat i charkvaror, som korv och skinka, leverpastej, m.m. Man bör därför äta så lite charkuterier som möjligt eftersom cancerrisken är dosberoende. De finns även de som hävdar att alla dessa tillsatser, som färgämnen och aromer och konserveringsmedel, förstör antioxidanter, vitaminer och fettsyror i maten vilket indirekt påverkar hälsan negativt genom framför allt förlorad näring.

De försiktighetsåtgärder man kan ta till ligger alltså på en själv av hur och vad man väljer att konsumera. De risker som finns med konserveringsmedel är dessutom inte unika, utan de finns ett tusentals tillsater i form av kemikalier i såväl matvaror, hudvård och kosmetika, m.m., som fortfarande används under experimentella förhållanden i och med att de är såpass nya och dessutom kan reagera toxiskt med andra ämnen genom såkallad coctaileffekt. Konserveringsmedlens främsta uppgift är dessutom att hämma tillväxten av oönskade organismer. Därför har de också miljöeffekter när de sedan hamnar i naturen. Då de finns så ofantligt många ämnen som kan reagera på olika sätt och med varandra är nästan alla kombinationer av olika tillsatser ett experimentellt risktagande med potentiella risker för såväl hälsan, djur och natur.

 

 

- Titta på tillverkningsdatum och hållbarhet innan du köper maten och välj KRAV-märkt och ekologiskt i så stor utsträckning du kan.

- Planera dina matköp veckovis och köp rena råvaror och laga din egen mat från grunden. Det kan låta tidskrävande, men förutom att du då faktiskt ger din kropp riktigt och näringsrik mat, så spar du mycket pengar genom matlådor i form av storkok och planerade köp som resulterar i ett faktiskt nyttjande och inte potentiellt nyttjande i form av lagrande.

- Köp inte fler hudvårds- och hygienartiklar än vad du nyttjar. Behöver du verkligen tre shampoon, fyra ansiktskrämer, sju läppstift? Eller för den delen 17 konservburkar?! Köper du inte fler artiklar än vad du hinner att nyttja så använder du också upp produkterna innan de riskerar att bli dåliga.

- Köp inte vattenbaserade produkter (läs nedan). Se efter rena naturliga produkter utan onödiga tillsatser, om produkterna är rätt tillverkade är kemiska konserveringsmedel och andra tillsatser inte nödvändiga. Om konservering är nödvändigt kan man nyttjat bland annat naturliga antioxidanter i form av E-vitamin, örter och vissa eteriska oljor. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar behöver vax och fett sällan konserveras. Många eteriska oljor är svamp- och bakteriedödande vilket man kan ta med i beräkningen av konserveringsmedel. Det vi köper är ofta i formen vattenemulsioner som innehåller massor av vatten som fort blir dåligt och därför måste konserveras. Utan vatten kan bakterier inte leva, och därmed fördärvas inte hygienartiklarna eller matvarorna.

- Även val av produktförpackning kan spela roll för hållbarheten. Vad gäller hygienartiklar är glas bäst. Glas släpper inte igenom annat än ljus, och mörkt glas gör inte ens det. Vad gäller hudvårds- och hygienartiklar är även pumpflaskor mest hygieniskt då de aldrig öppnas och kommer i kontakt med fingrarna. Det är också bättre att förpacka i många småburkar istället för på en jätteburk som varar länge.

 

 

TIPS: läs mer om konserveringsmedel här.

 

 

 

Under dessa år som jag har tagit klivet över till helt naturlig och ekologisk hudvård är det framför allt en sak jag har kommit till insikt om, och det är att det säljs och marknadsförs så hutlöst mycket ansiktsprodukter som inte är mer än överflödiga och tömmer plånboken. Vad gäller artiklar för ansiktsvård finns allt från serum, ansiktsvatten, ansiktsmasker, ansiktskrubbar, ansiktskrämer, ögonkräm, osv. Ja, ni känner nog igen er över den totala förvirring man känner bland skönhetshyllorna. Det misstag många gör är man använder alla dessa artiklar samtidigt i tron om att man gör "rätt", när vad man egentligen gör är att man rubbar hudens skyddande syramantel.

 

Förutom att det existerar en extrem green washing av produkter säljs ett överflöd av specialprodukter som man egentligen helt kan skippa. Jag använder idag så rena ansiktsprodukter jag kan hitta, som man kanske inte vanligtvis förkippar med ansiktsvård, och jag har heller aldrig sparat så mycket pengar på ansiktsvård eftersom den är tillräcklig. Jag har redan förstått att det inte finns några "magiska" ansiktsprodukter och väntar mig därför heller ingen "magi", att tillsammans med närande kost låta huden vara så mycket som möjligt är oftast den enklaste och bästa lösningen till att få en fin och välmående hud. Dessutom kan man sällan råda bot på hudproblem enbart från utsidan, för det är från insidan och den näring vi tillför koppen som bygger upp huden. Det bästa yttre hudvården är - enligt mig - att använda naturligt vårdande råvaror. Dessa belastar varken kroppen eller miljön. Dessutom är de tusen gånger mer vårdande än konventionell hudvård eller att mixtra och blanda en massa olika ansiktsprodukter.

 

 

- Ren ekologisk kallpressad arganolja (fungerar utmärkt för såväl ansiktet som det känsliga ögonområdet, liksom hela kroppen samt nagel- och hårvård)

- Ekologiskt apelsinblomsvatten (ett vårdande hydrolat - blomvatten - som jag använder som ansiktsvatten, främst för att vegetabiliska oljor lättare absorberas på fuktad hud)

- Kallpressad och ekologisk extra jungfru olivolja (som ansiktsrengöring och sminkborttagning. Fungerar fenomenalt bra!)

- Återvinningsbara växtsvampar - istället för bomull (till ansiktsrengöringen och som jag tvättar mellan användningarna. Tänk på all användning av bomull och pengar jag sparar!)

 

Tänkvärt: totalt sett skulle alla dessa produkter som billigast kosta dig ca 250-300 kr. Det är vad en ansiktsprodukt kan kosta! 

 

 

Vill bara påminna er om det twitter-konto jag har skapat som ett komplement till den här bloggen. Jag uppdaterar rätt flitigt där då det är så smidigt och inte särskilt tidskrävande de dagar då tiden för långa blogginlägg inte riktigt finns. Jag bjuder dessutom på en hel del skönhets-, produkt- och hälsotips, relaterad fakta och egentagna bilder på allt från mat till ekologiska skönhetsartiklar jag använder. Ni får helt enkelt en liten större inblick i min livsstil och personliga vardag. Dröjer det alltså mellan inläggen här på bloggen, så gå in och titta på twitter-kontot så får ni ändå ta del av mitt budskap med den här bloggen - nämligen att sprida kunskap om miljö- och hälsomedvetenhet samt hållbar livsstil! :]

Twitter-kontot: https://twitter.com/thegreenbeguide

 

 

 

I min nyfikenhet på maca kom jag på att Renée Voltaire har färdiga superfood-mixar. Jag har sedan tidigare smoothiemixen med hampaprotein, vetegräs, spirulina och açai (läs blogginlägg om den här). Men dessa färdiga mixar finns i fler varianter, bland annat mixen "Superfood Mix Chocolate Love", som innehåller ekologisk rå kakao, ekologisk maca och ekologiska jordgubbar. Det låter som en väldigt god mix och som tips för användningsområden är till yoghurten, smoothies, desserter och bars. Jag funderar på att se om jag inte kan hitta och köpa denna mix när jag ändå är i stan i morgon.

 

Rå kakao är ännu rikare på antioxidanter än bearbetad kakao. Kakao sägs dessutom innehålla tre gånger så mycket antioxidanter som grönt te och dubbelt så mycket som rödvin. Kakao ger skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar och sägs även motverka depression, detta genom att kakao förhindrar nedbrytningen av kroppens egen aminosyra fenyletylamin (samma ämne som bildas när vi blir förälskade). Maca är då en peruansk rot som ger kraft och energi och sägs stärka alla kroppens organ genom att bland annat verka hormonbalanserande, immunstärkande, m.m. Maca innehåller även 55 olika näringsämnen och är bland annat rik på B-,C-, och E-vitaminer, järn och kalicum. Jordgubbar innehåller rikligt av C-vitamin, antioxidanter, folat och flera andra näringsämnen. C-vitamin är en viktig antioxidant och stimulerar kroppens upptag av järn, vilket är särskilt bra för bland annat veganer och kvinnor - som jag. Folsyra är viktigt för bland annat celldelningen.

 

TIPS: spana gärna in de övriga superfood-mixarna från Renée Voltaire om du är nyfiken på superfood men vill ha färdiga blandningar.

 

 

Ett såkallat superfood (mycket näringstät livsmedel) jag blivit allt mer nyfiken på är maca. Maca är en rotfrukt som växer i Anderna i Peru. Rotfrukten har nyttjats som energigivande livsmedel i århundranden av urinvånarna. De senare indianerna i Peru använde - förutom för att öka energinivån - maca till att stärka den mentala hälsan och balansera hormonerna i kroppen. Maca innehåller även ämnen som ökar uthålligheten och muskeluppbyggnaden och används idag därför ofta i samband med träning.

 

Områden där maca traditionellt använts är för att förbättra styrka, uthållighet, energi, motverka näringsbrist (maca är rikt på många vitaminer, aminosyror och mineraler, särskilt kalcium och magnesium), benskörhet, balansera hormoner, minska PMS och mensvärk, förbättra sexuallusten och vid fertilitetsproblem - varför maca ibland kallas för "peruiansk viagra". 

Maca säga även vara bra vid depression och/eller kronisk trötthet. Maca klassas även som en såkallad adaptogen, vilket är en ört eller växt som stärker kroppens förmåga att hantera påfrestningar och stress.

Maca innehåller över 55 olika näringsämnen och har ett brett spektrum av vitaminer, mineraler, aminosyror, lipider, karotenoider, polyfenoler och alkaloider. Med andra ord är macas användningsområden brett, immunstärkade och bra för såväl kvinnor som män.

 

Smakmässigt påminner maca om pepparrot och palsternacka med en jordig och lite nötig smak. Vanligtvis återfinns maca som pulver och nyttjas mycket inom raw food i smoothies, juicer, energibollar, andra raw food-godsaker, m.m. Jag har själv aldrig smakat på maca och kan därför inte uttala mig om hur mycket det smakar. Dock används ofta pulviserade superfoods snarare som näringsberikning än som smaksättning. Maca ska ge en kick och lite sting till dryck.

Då maca sägs ha energigivande egenskaper bör man inte överkonsumera det eller inta det för sent på dagen då man annars kan riskera sömnlöshet. Det tipsas ibland om att man kan dricka maca istället för kaffe för att få den uppiggande effekten. Utöver den uppiggande verkan är maca ett tämligen säkert superfood utan några kända biverkningar eller toxicitet. Överskrider man inte den rekommenderade dosen ska maca var säkert att konsumera.

 

TIPS: om du vill köpa maca så se efter raw och ekologisk maca.